Bostaden är en central del av separationsprocessen och inte sällan förknippat med bodelningen. Vårt boende innebär trygghet och utgör en viktig beståndsdel i vår tillvaro. Inför en separation eller skilsmässa är boendefrågan inte sällan den mest oroande delen beroende på separationens utfall och våra ekonomiska förutsättningar.
I denna faktaartikel reder vi ut de olika delar du behöver tänka på kring bostaden vid en separation eller skilsmässa.
Vet du inte hur du ska komma vidare? Gå till Endbrightassistenten för att få en digital rekommendation för din unika situation. Du kan också boka en kostnadsfri kundrådgivning för att få en plan för just din separation.
Innehåll
Ägandet av boendet – en central del av skilsmässan
- Värdering av bostaden
- Överskrivelse av bostad
Vem får bo kvar i den gemensamma bostaden efter skilsmässan?
- Vad gäller om man har en gemensam hyresrätt?
- Vad gäller om man äger ett gemensamt boende, exempelvis bostadsrätt, radhus eller villa?
- Den andra parten vägrar sälja huset!
- Beräkna gemensamma skulder och tillgångar
- Övertagande av bolån
Ägandet av boendet – en central del av en skilsmässan
En viktig del av bodelningen är att lösa ägandet av det eller de boenden man äger tillsammans, det som man gemensamt brukar kalla fastigheten. Fastigheten eller fastigheterna utgör oftast den största gemensamma tillgången samt skulderna förknippade till bolån. Genomförandet av bodelningen av fastigheten skapar därför också ofta förutsättningar för köp av ny bostad eller överlåtelse av den gemensamma.
Värdering av bostaden
Oavsett om den gemensamma bostaden ska säljas eller övertas av den ena eller andra parten behöver man få en värdering av fastighetens marknadsvärde. Det rekommenderas att åtminstone två mäklare värderar fastigheten för att ni ska få en så rättvis bedömning som möjligt. Marknadsvärdet beräknas sedan med avdrag från mäklararvodet, anskaffningskostnaderna för fastigheten samt ytterligare kostnader, exempelvis renoveringar.
Vill du veta mer om ekonomiska frågor i samband med skilsmässa och separation, läs våra faktaartiklar ”Ekonomi & skilsmässa” samt ”Bostadsekonomi”
Överskrivelse av bostad
Om en av er vill ta över den gemensamma bostaden drar man även bort den så kallade latenta kapitalvinstskatten från marknadsvärdet. Den latenta kapitalvinstskatten avser den skattekostnad som följer vid en senare försäljning av fastigheten. Anledningen till att kapitalvinstskatten dras bort vid överlåtelse av bostaden till den ena parten är för att denna medföljer vid en försäljning. Detta är därför något man tar i beaktning i uträkningen av marknadsvärdet och den summa som den andra parten har rätt till.
Vid övertagande av den gemensamma fastigheten ska överlåtelsen regleras i ett bodelningsavtal skriftligen i vilket båda ska skriva under. Du kan läsa mer om detta i vår artikel ”Skriva över gemensam bostad – hur gör man?”.
Vem får bo kvar?
Vid en separation eller skilsmässa är det inte helt ovanligt att den ena av parterna vill behålla den gemensamma bostaden. Det kan bero på barnens trygghet, att man trivs väldigt bra i boendet, att det nuvarande boendet ligger nära arbetet eller av andra skäl. Men vad gäller när man vill bo kvar i den gemensamma hyresrätten, bostadsrätten, radhuset eller villan?
Som sambor eller makar kan man ansöka om övertaganderätt samt kvarsittanderätt hos tingsrätten. Övertaganderätt innebär att man tar över den gemensamma bostaden om behoven är större hos den ena maken till trots att egendomen tillhör den andre. Kvarsittanderätt innebär att man hos tingsrätten kan ansöka om att få bo kvar i den gemensamma bostaden till dess att bodelningen är klar. Att utnyttja kvarsittanderätten kan vara en rekommendation i de fall det är svårt att finna ny bostad och/eller för att skapa ett lugn för barnen i övergången.
Vad gäller om man har en gemensam hyresrätt?
Huvudregeln säger att den med störst behov av hyreslägenheten får bo kvar. Behovet beror till störst del på vem som har huvudansvaret för barnen och vad som är för barnens bästa. Men även på vem som har bäst ekonomiska förutsättningar att bo kvar i lägenheten eller att skaffa sig en ny bostad.
Om möjligheten att köpa en bostad inte finns och man istället behöver hyra sin bostad ställs de flesta inför ett dilemma om långa kötider, därför har man i vissa av landets kommuner skapat ett kösystem där man som nyskild får förtur. Detta ser olika ut från kommun till kommun, ta kontakt med din kommun för att få mer information.
Vad gäller om man äger ett gemensamt boende, exempelvis bostadsrätt, radhus eller villa?
Detsamma gäller vid gemensamt ägande av bostaden, det vill säga att huvudregeln är att den som har störst behov av huset eller bostadsrätten vid separationen eller skilsmässan ska behålla huset. Övertaganderätten gäller dock inte om bostaden är en enskild egendom som någon av parterna fått i gåva, genom arv eller testamente. Den part som vill bo kvar i huset eller bostadsrätten ska ersätta motparten med det belopp som bostaden värderas.
För gifta betalas värdet betalas i första hand av giftorättsgodset och för sambor genom samboegendomen. Det som eventuellt fattas betalas i pengar.
Den andra parten vägrar sälja huset!
Om din före detta partner vägrar sälja huset eller bostadsrätten har man enligt 6 § i samäganderättslagen möjlighet att ansöka hos tingsrätten om att bostaden ska säljas, förutsatt att den andra parten inte kan visa att det finns synnerliga skäl för att så inte ska ske. Om man hamnar i en sådan situation, till exempel att den före detta partnern vägrar sälja, eller motsätter sig försäljning trots att hen inte har ekonomiska möjligheter att lösa ut eller överta bostaden gör man bäst i att kontakta en juridisk rådgivare för hjälp att lösa situationen.
Endbright tipsar om juridisk & finansiell rådgivning – för dig som behöver råd och stöd inom exempelvis bodelning och familjerätt.
Vad har jag råd till?
Vid en separation eller skilsmässa förändras många gånger ens ekonomi då man plötsligt går från två inkomster till en. Detta påverkar även möjligheten till att köpa nytt hus eller lägenhet eller övertagandet av den gemensamma bostaden.
Beräkna gemensamma skulder och tillgångar
Börja med att titta på dina inkomster och skapa en preliminär ekonomisk uppdelning för att få en uppfattning om dina ekonomiska möjligheter. Vid en separation eller skilsmässa är det viktigt att få ett hum om de egendomar och skulder som finns. Genom detta får du en förståelse för vilka ekonomiska möjligheter som finns i att ta över den gemensamma bostaden eller köpa en ny bostad.
Övertagande av bolån
Vid övertagande av den gemensamma bostaden eller vid köp av ny bostad måste du veta att du har ekonomi att betala bostadslånet och de utgifter som kommer med bostaden. Tar du över den gemensamma bostaden är det nu endast du som ska stå för bostadslånen och bostadens utgifter. Tänk på att tidigt ta kontakt med banken för att veta vilka villkor och möjligheter som din bank tillåter.
Vill du veta mer om ekonomiska frågor i samband med skilsmässa och separation, läs våra faktaartiklar ”Ekonomi & skilsmässa” samt ”Bostadsekonomi”
Praktikaliteter
- Vid en flytt är det mycket man ska tänka på. En enkel sak att glömma är flyttanmälan som du löser hos Skatteverket.
- Svårt att veta vad du har råd med? Konsumentverket har en bra budgetkalkyl!
Lästips
- Fyra tips: Hur du ska tänka vid försäljning av gemensam bostad vid separation
- Skilsmässa, separation & lån
- Skriva över gemensam bostad – hur gör man?
- Bor du i en hyresrätt och ska separera?
- Så slipper du tänka på timingen av bostadsförsäljningen
- Har jag råd att skiljas? – Vanliga utmaningar när man står inför en separation
- Var rättvis även mot dig själv! – Om att ”ge med sig” mot sin före detta partner
- Faktaartikel om Ekonomi
- Faktaartikel om Bostadsekonomi
- Faktaartikel om Bodelning
- Faktaartikel om Sambolagen
- Äganderätt och giftorätt vid bodelning – vad är skillnaden?
- Allt om bodelningsavtalet
Vanliga frågor & svar
Huvudregeln är att den som har störst behov av huset eller bostadsrätten vid separationen eller skilsmässan ska behålla huset. Läs mer om skilsmässa och bostad här.
Huvudregeln säger att den med störst behov av hyreslägenheten får bo kvar.
Bodelning innebär i korthet att du och din före detta partner gör upp ekonomiskt inför de två separata liv som ska inledas. Läs mer om bodelning här.
Bodelningsavtalet är beviset på att era ekonomiska förbindelser upphör och att ni fortsättningsvis har skilda ekonomier. Som gift måste man göra en bodelning, men det rekommenderas även för sambor. Läs mer om bodelningsavtal här.
Genom giftermålet har din partner har en option att få hälften av värdet på det du äger om ni skiljer er. På samma sätt har du en likadan option på hälften av allt din partner äger om ni skiljer er. Det kallas giftorättsgods.
Gemensam bostad och bohag utgör samboegendom, om egendomen inköpts för gemensam användning. Läs mer om samboegendom här.
När en av parterna tar över den gemensamma bostaden sedan behoven är större och skäliga nog till trots att egendomen tillhör den andre maken kallas det övertaganderätt. Ansökan görs hos tingsrätten och beslut tas av domstol.
Kvarsittningsrätt betyder att en av partnerna i ett äktenskap får bo kvar i den gemensamma bostaden till dess att bodelningen är klar. Ansökan görs hos tingsrätten och beslut tas av domstol.
Anskaffningskostnader är kostnaden för bostaden samt tillkommande kostnader vid köp av bostaden.
Vet du inte hur du ska komma vidare? Gå till Endbrightassistenten för att få en digital rekommendation för din unika situation. Du kan också boka en kostnadsfri kundrådgivning för att få en plan för just din separation.
