Många blandar ihop giftorätt med äganderätt och tror att man tillsammans äger allt för man är gifta. Så är det inte.
Var och en äger sina egna saker – det man själv har betalat för och det man står registrerad som ägare till hos myndigheter, till exempel hus och bil. Detsamma gäller ett eget företag, eget pensionssparande och i vissa fall även tjänstepension. Du äger också det du fått i arv eller gåva.
När ni gifter er får ni däremot giftorätt i varandras egendom. Det innebär att din partner vid en skilsmässa har rätt till hälften av värdet av det du äger – och du har motsvarande rätt till hälften av din partners tillgångar.
Under äktenskapet spelar det ofta mindre roll vem som formellt äger vad. Kanske har en av er varit hemma mer med barnen och därför inte kunnat bygga upp eget sparande eller pension. Kanske har den ena stått för vardagsutgifter som mat och kläder, medan den andra har köpt större tillgångar som bil eller fritidshus.
Att fördela strikt efter äganderätt är därför ofta orättvist.
Bodelningsreglerna finns som ett skydd för den som har minst tillgångar. Tid och pengar som lagts på familjen ses som en gemensam investering och ska vägas in för att skapa en rättvis fördelning. Reglerna syftar till att ge den som utfört mer obetalt hemarbete möjlighet att ta del av det som den andra kunnat bygga upp ekonomiskt.
Trots det utgår många från äganderätten vid en bodelning, ofta för att de tror att det är så det fungerar. Men så länge ni är överens kan ni i princip komma överens om vilken fördelning ni vill.
Om ni däremot inte är överens gäller lagen. Då ska värdet av era tillgångar delas lika mellan er. Undantag gäller endast för egendom som är enskild, till exempel genom ett registrerat äktenskapsförord. Även arv eller gåvor kan vara enskild egendom, om det framgår skriftligt i testamente eller gåvobrev.
Läs mer i vår faktaartikel om bodelning.
