När äktenskapet tagit slut kan det kännas närmast övermäktigt att behöva dela upp allt man tillsammans byggt upp. Att klamra sig fast vid sitt hem och sina saker är naturligt när kärleksrelationen rämnar och faller ihop. Hur delar vi upp allt? Hur blir det rättvist? Vem får bo kvar och hur blir det för mig efter separationen?

Från min separation minns jag fortfarande tydligt skräcken jag kände vid tanken på att hitta en ny bostad i en stad där inga bostäder fanns att hitta. Att jag efter separationen skulle behöva vända och vrida på varenda krona för att få livet att fungera. Boende och privatekonomi är för de allra flesta människor en mycket viktig trygghetsfråga. Finns det barn i familjen är det inte bara sig själv man ska försörja efter skilsmässan men man vill också kunna ge barnen en uppväxt med eget rum, fritidsaktiviteter, semestrar och julklappar.

Alla skilsmässor ska så småningom leda fram till en skriftlig handling som kallas bodelningsavtal. Alla era ägodelar och tillgångar ska torrt listas upp i ett oromantiskt men mycket viktigt dokument. Det juridiska begreppet bodelning kan förklaras som ett förhållandebokslut. Eller hemdelning. ”Vadviskrapatihoptillsammans-uppdelning”.

Äganderätt och giftorätt – två skilda saker

Många blandar ihop giftorätt med äganderätt och tror att man tillsammans äger allt för man är gifta. Så är det inte. Var och en äger sina saker och det man betalat för. Det man hos myndigheter är registrerad ägare till (hus och bil exempelvis). Det egna företaget man byggt upp, det man sparat ihop till sin pension och ibland även det arbetsgivaren sparat ihop till pensionen. Man har också äganderätt till allt man fått i arv eller gåva. När ni gifte er fick ni giftorätt i varandras egendom och pengar. Giftorätten innebär att din partner genom giftermålet har en option att få hälften av värdet på det du äger om ni skiljer er. På samma sätt har du en likadan option på hälften av allt din partner äger om ni skiljer er. Är du med mig?

Är det då inte bara så enkelt att var och en behåller vad den äger efter skilsmässan? Nja, under pågående äktenskap är det kanske inte så noga vem som står skriven på huset eller vem som registreras som ägare till bilen. Någon av er kanske har varit hemma längre med barnen och därför inte lyckats skrapa ihop pension eller eget sparande under äktenskapet? Kanske har den ena av er använt sina pengar till löpande utgifter så som mat och kläder och den andre lagt sina pengar på dyrare saker som datorer, bilar och sommarställe.

Att fördela strikt efter äganderätt blir då djupt orättvist.

Jag vill verkligen poängtera att både investera tid och pengar på allt som lagts till familjen, detta bör värderas och vägas in för att kunna göra en rättvis bodelning. Bodelningsreglerna är därmed ett skydd för den som har och äger minst. Reglerna syftar till att ge den som utfört det oavlönade hemarbetet, fortfarande oftast kvinnan, rätt till hälften av allt som den avlönade maken kunnat köpa till familjen.

Jag hör ofta att många utgår från äganderätten när de gör bodelning. Kanske för att många tror att det är så det ska fungera. Det är upp till var och en av er att bestämma om ni vill nyttja optionsrätten (giftorätten) eller inte. Ni kan i princip komma överens om vad ni vill så länge ni är just överens. Är ni inte överens säger lagen att optionsrätten ska gälla och ni har då rätt till hälften av allt ni äger var och en för sig och tillsammans. Det enda som ska undantas från hälftendelning är sådant som ni kommit överens om ska vara någons enskilda egendom genom registrerat äktenskapsförord hos Skatteverket. Enskild egendom kan också vara saker eller pengar du eller din partner fått i gåva eller arv där det skriftlig i testamentet eller gåvobrevet framgår att det ska vara mottagarens enskilda egendom.

Behöver du hjälp i bodelningsfrågorna? Endbrights juridiska rådgivare och ekonomiska rådgivare är specialister på dessa frågor och kan hjälpa dig!

Du kan också läsa mer om bodelning på vår stora faktasida om bodelning.