Endbrightrapporten
Skilsmässa – ett folkhälsoproblem?

Varje år separerar eller skiljer sig ca 250 000 individer och hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Ändå ses skilsmässa inte som något normalt, varför är det så? Normalisering av synen på skilsmässa är en central fråga för 2020-talets svenska samhälle.

Kvinnor tjänar i genomsnitt 89 procent av mäns löner, vilket leder till mindre ekonomiskt manöverutrymme. Om notan för en skilsmässa kan landa på 1,8 miljoner kronor över tio år, vad innebär det för kvinnors möjligheter att skilja sig?

Totalt var drygt 65 000 barn med om en separation 2019 i Sverige. Hur påverkar det deras sociala och psykiska utveckling?

Endbright-rapporten 2021 öppnar för debatt och opinion kring tvåsamheten som norm, dagens svenska samhällsstrukturer och välmåendet för de individer som genomgår en separation.

Rapporten lyfter bland annat:

  • Skilsmässa och separation, en klass- och genusfråga
  • Ny reform av föräldraförsäkringen
  • Relationskunskap på schemat
  • Skilsmässa, ett folkhälsoproblem
  • Förbered dig på skilsmässa när du gifter dig

 

 

Charlotte Ljung, VD och grundare av Endbright, arbetar aktivt för att skapa insikter kring skilsmässa och separation, och är initiativtagare till Endbright-rapporten:

“Skilsmässor och separation har stor påverkan på samhället i Sverige. Ändå är det något som vi oftast förpassar till den privata sfären, vilket leder till att många lider i tystnad. Med Endbright-rapporten hoppas vi kunna skapa perspektiv i frågan, så att vi kan börja behandla skilsmässa och separation som det folkhälsoproblem som det faktiskt är.”

Endbright-rapporten är en årlig, oberoende rapport och är den första av sitt slag i Sverige. I rapporten samlas forskning, statistik, allmän data, trender och mönster kring uppbrottets påverkan och natur i stort, i ett samhälle som idag lägger allt större fokus på individen än på kärnfamiljen och det svenska folkhemmet.

Läs pressreleasen om Endbright-rapporten 2021 här.

Några av rapportens highlights:

Skilsmässa och separation, 
en klass -och genusfråga?


Den svenska medelklassen skiljer sig i störst utsträckning. Begreppet kaka söker maka är starkare än aldrig förr. Utbildning, inkomst och syn på barnuppfostran spelar allt större roll i hur vi väljer våra relationer, och vem i singel-poolen som matchar vår specifikation på partner bäst. Kvinnor står för störst andel fattigpensionärer och ”tindermännens” lidande är på tapeten.

Hur måste framtidens föräldraförsäkring anpassas?
Tvåsamheten ifrågasätts nationellt såväl som internationellt av yngre generationer, inte minst av kvinnor. Kärnfamiljen har övergått i nya familjekonstellationer. Stjärnfamljen är alltmer vedertagen när blod inte längre är tjockare än vatten. Och i det perspektivet – hur ser framtidens föräldraförsäkring ut?

Behövs relationskunskap på skolschemat?


Barnombudsmannen lyfte frågan redan 2004 då allt fler barn exponeras för och lever i följderna av sina föräldrars uppbrott. Hur lär sig barn hantera relationen till det egna jaget och till sin nära omgivning i en ny kontext av fostran och miljö? Föräldrarätten testas i samband med att barnkonventionen blivit lag. Vilken roll har elevhälsan i denna kontext?

Skilsmässa & separation – ett folkhälsoproblem?
Inte sällan anses ett uppbrott vara en livskris. Är det ok att sjukskriva sig när det tar slut? Med tydliga rön om påverkan på välmående och den psykiska hälsan ställs frågan alltmer på sin spets. Vilket ansvar och vilka verktyg har arbetsgivare som vill vurma för sin företagskultur?

Bör du förbereda dig på skilsmässa när du gifter dig?


Statistiken är tydlig. Hur fostras vi i att göra läxan rätt utan att ta udden av romantiken? Samboavtal och äktenskapsförord ökar och ger goda förutsättningar.

Ta del av Endbright-rapporten 2021 (pdf) här: