Social hållbarhet och risker för psykisk ohälsa ignoreras
Skilsmässor och separationer står inte enbart för stora kostnader för individen, utan innebär även stora kostnader för företag och samhälle. Då skilsmässa och separation fortfarande är till viss del ”tabubelagt” och anses tillhöra privatlivet, är effekterna av skilsmässa och separation för arbetslivet i form av psykisk ohälsa och sjukfall i stort outforskade.
Endbright kan i senaste Endbrightrapporten visa på siffror som sammantaget ger en annan bild, där arbetsgivare idag duckar från sitt sociala ansvar och dessutom förlorar ekonomiskt.
Skilsmässa – ett trauma
Trots att skilsmässa eller separation är en av de mest traumatiska livshändelserna en individ kan genomgå anses det fortfarande vara isolerat till privatlivet. Anledningarna till detta är de kärnfamiljsnormer som fortfarande genomsyrar vårt samhällssystem och som leder till att effekterna av skilsmässa och separation marginaliseras.
Detta får stora effekter på individers psykiska hälsa och ekonomi, men innebär också stora kostnader för företag och samhälle samt försämrad social hållbarhet.
Företag har dåliga insikter i orsaker och kostnader för sjukfall
Sjukskrivningar är idag en stor kostnad för arbetsgivarna. Enligt en studie från Linköpings Universitet beräknas företagens produktionsförluster till cirka 100 000 kr per sjukskrivningsfall, en skattning gjord av tillfrågade arbetsledare. I detta ingår produktionsförlust före, under och efter sjukskrivningen.
Utöver detta läggs även tid på olika åtgärder, anpassningar av arbete och organisation, men enligt rapporten har arbetsledarna mycket oklar uppfattning om vad detta arbete kostar. De totala kostnaderna för företagen i samband med sjukfall är alltså okända.
Det finns också dålig kunskap om orsakerna bakom sjukfallen. De flesta svenska företag mäter inte ens sin sjukfrånvaro, eller gör det på ett bristande sätt. I en undersökning från Medhelp säger 20% av tillfrågade HR-chefer att de inte känner till den egna organisationens sjuktal. Drygt hälften, 52%, säger att de inte alls eller begränsat känner till orsakerna till sjukfrånvaron.
Stora kostnader för samhället
Jämfört med sjukskrivningskostnaderna för företagen är kostnaderna för samhällsekonomin mer väldokumenterade – och dessa ökar. En rapport från Skandia visar att sjukskrivningar under 2021 kostade samhället 66 miljarder, varav 30 miljarder berodde på psykisk ohälsa.
Skandia menar i rapporten att med förebyggande insatser skulle kostnaderna kunna minskas med en tredjedel, vilket skulle vara en enorm vinst för samhället, monetärt såväl som i förbättrad social hållbarhet.
Psykisk ohälsa – högre risk för skilda och separerade
Psykisk ohälsa är alltså den vanligaste orsaken till sjukskrivning och kostar stora pengar. Av alla pågående sjukfall hos Försäkringskassan i december 2022 – ca 200 000 – berodde nästan hälften på psykiatriska diagnoser. Försäkringskassan har också siffror som visar att just frånskilda har 15-20% större risk att drabbas av sjukskrivning, särskilt på grund av psykisk ohälsa. Att skilja sig är alltså en klar riskfaktor när det gäller sjukskrivning.
Lägg till detta att ca 200 000 individer skiljer sig eller separerar varje år i Sverige. Detta kan jämföras med andra livshändelser, som exempelvis att bli förälder (200 000/år), beroendeproblematik (300 000/år) eller dödsfall (90 000/år). Dessa händelser har en mer given plats i personalvård, trots att siffrorna är i stort sett jämförbara.
Endbrights egen undersökning visar att i genomsnitt är 4% av ett företags medarbetare skiljer sig eller separerar varje år, och därmed också riskerar sjukskrivning som en följd av detta.
Var går gränsen för privatliv och arbetsliv?
Händelser i privatlivet är förstås inte i lika hög grad arbetsgivarens ansvar. Men traumatiska händelser i privatlivet påverkar individens arbete, hens kollegor och effektiviteten i hens arbete. Och kan alltså självklart leda till sjukskrivningar. Med andra ord blir det en del av arbetsgivarens ansvar.
Arbetsmiljöupplysningen (som är en del av Prevent, som ägs av arbetsmarknadens parter – Svenskt Näringsliv, LO och PTK) menar att krishantering på jobbet även innefattar händelser som sker i privatlivet, till exempel dödsfall eller skilsmässa. Det ska finnas beredskap och rutiner på en arbetsplats för hur den typen av händelser ska hanteras.
Endbrights egen undersökning visar att trots att 67% har berättat på sin arbetsplats om sin separation eller skilsmässa har majoriteten har tagit stöd av sina kollegor eller närmaste chef, medan en mycket liten del – 3% – sökt sig till HR-avdelning för hjälp. Ingen vänder sig till facket. Så trots att Arbetsmiljöupplysningen uttryckligen nämner skilsmässa som en del av en arbetsgivares krishanteringsansvar är det i praktiken inte något som sker.
Skilsmässa – ett trauma som ger ringar på vattnet
Sammantaget ger siffrorna en tydlig bild av hur omfattande sjukskrivningskostnaderna för samhället är, och samtidigt hur dålig koll företag har på såväl kostnader som orsaker.
Psykisk ohälsa är en folksjukdom och som samhälle måste vi bekämpa detta, såväl för de kostnader som det medför men inte minst för att minska lidande och öka den sociala hållbarheten. Individer som genomgår skilsmässa har avsevärt högre risk för sjukskrivning, och det är en ansenlig del av befolkningen som genomgår detta trauma varje år: ca 200 000 individer, vilket innebär ett genomsnitt på 4% av medarbetarna på varje arbetsplats. Trots detta är det samlade stödet från arbetsgivare i form av riktad krishantering i stort obefintligt.
Endbrights lösningar för företag syftar till att ge det samlade stödet till individer före, under och efter sin skilsmässa eller separation, för att såväl undvika långa sjukskrivningar som sjuknärvaro med minskad effektivitet på jobbet. Allt i syfte att underlätta för individen att komma helare genom skilsmässan.
