Endbright var på plats under årets Almedalsvecka för att lansera årets Endbrightrapport och för att träffa och diskutera skilsmässans förutsättningar med politiker, företag och organisationer.
Några frågor som är starkt kopplade till skilsmässa eller separation och som lyftes var skillnader i livsinkomst, pensioner och friskvårdsfaktorer.
Många samtal som ägde rum kretsade kring huruvida det går att jämna ut pensionsgapet och vad som krävs för detta. Fällor i karriären och livsbeslut som man som individ själv fattar spelar större roll och vilka politiska initiativ som behövs diskuterades på olika plan. Utöver skolans roll, och fostran i stort, står det klart att skilsmässa eller separation är en så pass stor och livsomvälvande händelse, inte minst ekonomiskt, och att mer kunskap och information behövs för att skapa tryggare system och skyddsnät för individer och familjer.
Könsmönster påverkar i skilsmässa
I en panel som modererades av Länsförsäkringars nya privatekonom Stefan Westerberg lyftes några av dessa frågor och man talade mycket om vilka möjligheter skolan har i att påverka och synliggöra olika könsmönster bättre.
Flickor tenderar att i större utsträckning välja utbildningar som leder till sämre betalda jobb och väljer sedan deltid för att ha tid att ta det ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. När vi är 30 år skiljer det nästan 5 000 kronor per månad i inkomst mellan könen enligt en uträkning Länsförsäkringar gjort. När vi är 37 år har skillnaden ökat till 7 000 kronor.
Många normer normer har visat sig begränsa kvinnors rätt att leva ett ekonomiskt jämställt liv.
Skilsmässa konstaterades fortsatt vara en ojämställd affär, där framförallt den svagare parten lider mest – oftast kvinnan – gällande privatekonomi, pension och boende. Effekten av detta blir att kvinnor tvingas leva kvar i förhållanden på grund av man inte ekonomiska möjligheter att skilja sig.
Friskfaktorer
Vidare återgav organisationen Sunt Arbetsliv exempel kring sitt arbete i att främja friska arbetsplatser och en god samverkan mellan arbetstagare, arbetsgivare och arbetsplatsen. Det talades mycket om friskfaktorer vilka, grundande i forskning, har visat sig behöver vara på plats i en organisation för att hålla en låg sjukfrånvaro.
Tidiga insatser och arbetsanpassning är en viktig punkt och tillsammans med en rättvis och transparent organisation kan sjukfrånvaro stävjas i tid och man kan och bör hellre arbeta preventivt och proaktivt. Fokus för många arbetsgivare, inte minst i dagens växande kompetensbrist, är att bibehålla hör närvaro på arbetsplatsen. Gällande skilsmässa kan man enligt forskning se tydliga mönster att ca två år innan och upp till fem år efter en separation eller skilsmässa sker så ökar risken för psykiatrisk diagnos, med sjukskrivning som följd (läs mer om detta i Endbrightrapporten 2022).
Vi ser fortsatt att risken för att drabbas av en diagnos, i synnerhet psykiatrisk diagnos är avsevärt förhöjd för frånskilda jämfört med andra grupper (läs mer om detta i Endbrightrapporten 2023).
Några ytterligare punkter som vidare lyftes kring friskvård och skilsmässa/ separation var:
- Insikt och kunskap kring effekterna av skilsmässa och separation bidrar till ett sundare arbetsliv och besparingar för arbetsgivare. Mer kunskap behövs på arbetsplatserna.
- Privatlivet påverkar arbetslivet vare sig företagen vill eller ej. Företag behöver, oavsett hållning i denna frågan, komma till bättre insikt i kostnaderna, vilka helt uppenbart finns där och i högre utsträckning än vad företagen själva tror eller har kunskap i. Först då blir detta en icke-fråga.
- Bättre stötting i samband med skilsmässa och separation för medarbetare är en nyckelfaktor i att kunna behålla kompetens på arbetsmarknaden, inte minst kvinnor, som lider större (ekonomisk) förlust i samband med skilsmässa.
Läs mer om skilsmässa eller separation på arbetsplasten, hur det påverkar och vad det kostar i årets Endbrightrapport.
Ekonomiskt sårbara
I ett möte med UC som Endbright hade diskuterades i vilket utsträckning skilsmässa eller separation är en underliggande faktor i skuldsättning. Det saknas fortfarande mycket forskning och data, men enligt en undersökning som UC själva gjort kunde man se att mängden betalningsförelägganden via Kronofogden ökar från 0,9% till 9% vid skilsmässa. Slående siffror som, i brist på tillräckliga underlag, underskattats eller förbisetts, men där det uppenbarligen finns utrymme för åtgärder.
Slutligen…
Sakta men säkert ser vi, i ett forum som Almedalen, att frågor som rör skilsmässa och separation sakta men säkert avstigmatiseras. För Endbright, med den tredje årliga Endbrightrapporten nu publicerad, kommer vi allt längre i att informera, sprida kunskap och inte minst, sätta kronor och ören på vad skilsmässa och separation kostar individer, företag och samhälle i stort.
