Den förändrade synen på äktenskap och skilsmässa är global. De utmaningar som finns i Sverige kring exempelvis anpassning av lagar och socialförsäkringar för att möta nya familjekonstellationer, ser vi även internationellt. Idag gifter vi oss nämligen inte av samma anledningar som förr.
I artikeln ”Kärnfamiljen i förändring” kan du läsa om de senaste trenderna vi ser hos samhällets familjenormer och i ”Skilsmässa: Vad säger politikerna?” hur de svenska riksdagspartierna förhåller sig till dessa.
Totalt sett har antalet giftermål per 1 000 personer minskat under de senaste decennierna, medan antalet skilsmässor ökat. I EU ökar antalet nyfödda till ogifta föräldrar, samtidigt som antalet nyfödda inom äktenskap minskar. Den troliga anledningen till detta är att samboskap – co-habitation – har ökat. Samboskap är en statistisk gråzon, där vi endast har uppskattade siffror att gå på, både för hur många som bor ihop och hur många som separerar.
I flera länder ser man tydliga demografiska konsekvenser av det ökande antal skilsmässor i kombination med färre giftermål och minskat barnafödande. Detta får politiska följder, och i flera länder, se exempel på dessa nedan, arbetar staten aktivt med åtgärder för att förändra situationen.
I årets Endbrightrapport lägger vi bland annat fokus på omvärlden och de globala trenderna vi ser hos den föränderliga synen, samt lagstiftningen, kring äktenskap och skilsmässa.
Globala trender
Nedan kan du läsa om några av de trender som vi ser internationellt när det kommer till synen på tvåsamhet, äktenskap och skilsmässa.
USA – Färre äktenskap, färre skilsmässor
I USA tycker 30% att det är bra att det finns en större variation i vilka typer av familjearrangemang man lever i. År 2019 kunde man konstatera en minskning av både andelen äktenskap och skilsmässor i USA. Jämfört med år 2000 hade antalet giftermål sjunkit från 8,2 per 1 000 personer 6,1 och antalet skilsmässor från 4,0 till 2,7. Studier tyder på att gruppen sk. ”millennials” (födda 1981-1996), som väljer att vänta längre med att gifta sig och att vara gifta längre, ska vara orsaken till detta.
England & Wales – Bäddar för vänskapligare skilsmässor
I England och Wales har antalet giftermål minskat betydligt under det senaste decenniet, tack vare en mindre strikt syn på äktenskapet som en förutsättning för att få bo ihop. England/Wales har dessutom fallande skilsmässotal, vilket bland annat tros bero på att lagstiftningen inte hängt med. Tidigare var en av parterna tvungen att ta på sig skulden för skilsmässan, annars innebar det en betänketid på mellan två till fem år. Detta tros ha hämmat och hindrat många som, öven om de önskar en vänskaplig skilsmässa, inte kunnat genomföra en sådan. Den sk. “No-Fault” lagen trädde i kraft i april 2022 och förväntas ta bort vem som bär skuldbördan i en skilsmässa och förhoppningsvis bädda för bättre, gemensamma skilsmässor i landet.
Kina – Inför cooling-off period under pandemin
I Kina har de höga skilsmässotalen blivit en anledning till politisk oro i kommunistiska partiet. Under 2019 var förhållandet mellan skilsmässa/giftermål 50,7%, dvs. fler skilde sig än gifte sig. Dessa siffror påverkar födelsetalen och på sikt produktiviteten och ekonomisk tillväxt. En effekt av denna demografiska snedvridning är att Kina numera har gått från enbarns till tre-barns-politik, och man har under pandemin infört en cooling-off period på 30 dagar för att minska antalet impulsiva skilsmässor. Ofta är det nu välutbildade och välbetalda kinesiska kvinnor som driver skilsmässorna.
Italien – Befolkningen uppmuntras skaffa fler barn
I Italien har påven och premiärministern gått ut med en uppmaning om att skaffa fler barn, då de fallan-
de födelsetalen – hela 30% på 20 år – är ett hot mot landets ekonomi. Orsakerna till Italiens problem med födelsetalen är många – landets osäkra ekonomi, pandemin, men kanske framför allt synen på kvinnan och familjen. Traditionen bjuder att kvinnan är hemma med barnen och att äktenskap är en förutsättning för att bo ihop. Något som välutbildade moderna italienska kvinnor har svårt att svälja, men utan exempelvis ett mer utbyggt förskolesystem är det idag en omöjlighet att skaffa barn.
