Regeringen tillkännagav i november att de tillsätter en utredning kring bodelning och betänketid, i syfte att minska riskerna för ekonomiskt våld i samband med skilsmässa. Syftet är att säkerställa en välfungerande, effektiv och rättssäker ordning som motverka ekonomiskt våld och som är anpassad till dagens samhälle. Utredningen ska vara klar senast december 2025.
”Regler som utnyttjas av våldsamma män måste ses över och ändras. Det handlar om att sätta stopp för ekonomiskt våld och att lagstiftningen överlag ska ge ett bättre stöd till personer som vill lämna våldsamma och destruktiva relationer”, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
”Ekonomiskt eftervåld används idag av personer som vill behålla kontrollen över sin före detta partner. Det är helt centralt att vi sätter stopp för detta”, säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg.
Exempel på vad utredningen ska analysera:
- Om det bör införas en tidsgräns för bodelningsförrättningen
- Vilka verktyg som en bodelningsförrättare bör ha tillgång till
- Om det bör införas kompetenskrav för bodelningsförrättare
- Om möjligheterna att få ersättning enligt ersättningsgarantin för bodelningsförrättares arvode bör förbättras
- Om det bör införas en tidsfrist för när en make senast måste begära bodelning
- Om betänketid vid äktenskapsskillnad bör krävas i färre fall än i dag
Endbright gläds mycket åt detta initiativ från regeringens sida och är stolta över att ha varit en av dem som bidragit till att detta nu sker!
Bakgrund bodelning
En av viktigaste processerna i samband med skilsmässa är bodelningen. Men processen är långt ifrån enkel och skapar ofta konflikter mellan makarna. Dessa kan eskalera och få stora ekonomiska konsekvenser. I många fall är det ett sätt att utöva ekonomiskt våld: Att förhala och försvåra bodelningsprocessen har blivit ett vapen i syfte att få den ekonomiskt svagare parten – som utan en bodelning kan stå utan möjligheter att exempelvis skaffa ny bostad – att ge upp försöken att få en rättvis bodelning och därigenom tvinga fram ett avslut.
Med rådande lagstiftning är det idag möjligt att dra ut på bodelningen utan någon form av påföljd för den part som obstruerar processen. Lagstiftningen är inte tillräckligt skarp och verktygen som finns att tillgå är inte tillräckliga. Exempelvis råder det upplysningsplikt gentemot bodelningsförrättaren gällande finansiella tillgångar och skulder, men denna plikt är inte sanktionerad vilket innebär att även om man vägrar samarbeta riskerar man inget straff.
Bakgrund betänketid
Betänketiden vid skilsmässa är i dag minst sex månader och gäller exempelvis om det finns barn under 16 år i familjen eller om bara en av makarna vill skiljas. Betänketiden har till syfte att minska risken för förhastade skilsmässor. Men i det fall det förekommer våld i relationen kan betänketiden ge möjligheter för den våldsamma parten att fortsätta utöva sin kontroll. Betänketiden blir då ett hinder för att lämna relationen.
