En av de svåraste sakerna i livet kan vara just detta med acceptans. Att fullt ut vara i, och inte streta emot, den verklighet som är. Först då kan vi medvetet välja hur, eller ens om, vi vill svara på den verklighet vi befinner oss i.
Anna Kåver beskriver detta livsomvälvande koncept i sin bok Att leva ett liv, inte vinna ett krig (Natur & Kultur, 2013):
Med acceptans menas att välja att se, ha och stå ut med både den inre och den yttre verkligheten utan att fly, undvika, förvränga eller döma den och att handla utifrån denna verklighet effektivt och i riktning mot sina värderingar och mål.
Vid en skilsmässa eller separation kan det finnas gott om saker som är svåra att acceptera; att din partner inte vill fortsätta, att dina föräldrar ifrågasätter dina val istället för att stötta dig, den egna sorgen och smärtan, konsekvenserna av skilsmässan för barn och andra familjemedlemmar. Och det är bara några få exempel.
Att ägna tid åt att önska att det var på ett annat sätt, att hen inte hade sagt så, att du istället gjort si eller att barnen skulle sluta vara ledsna kommer med stor sannolikhet öka ditt lidande. Faktum är att våra tankar runt en situation spelar stor roll för hur vi kan handskas med den, varför vi behöver komma till en plats där vi inte längre slåss mot verkligheten.
Att acceptera behöver inte innebär att vi gillar det som är eller att vi försöker vända något svårt till något bra. Däremot innebär det att vi ser klart på situationen och att vi därifrån kan bestämma oss hur vi vill agera. Det ger oss handlingsmöjligheter och tar oss framåt.
En viktig del av acceptans handlar om att acceptera din inre verklighet. Du behöver se, tillåta och bära de känslor och tankar som rör sig i ditt huvud och lära känna hur de tar sig uttryck i din kropp.
En guide för att närma dig inre acceptans när något känns svårt
Gör varje steg i någon eller några minuter. Det finns inget rätt eller fel i denna övning.
- Sätt dig ned, slut ögonen och fokusera på att följa dina andetag in och ut. Notera hur de känns – är det lätt eller ansträngt? Är din andning snabb och ytlig eller djup och lugn? Värdera inte. Låt kroppen andas som den vill, du behöver inte styra den.
- Notera de tankar du tänker. Vad handlar de om? Observera bara, låt tankarna komma och gå. Beskriv gärna tankarna för dig själv ”Nu fick jag tanken att….” . Var observant på om du dömer eller värderar dem. Beskriv bara tanken som om den seglade förbi dig.
- Nämn de känslor du känner så exakt som möjligt. Är det sorg, ilska, avundsjuka, skam, skuld? Något annat? Kanske lättnad, frihet, hopp? Är de motstridiga? Vissa känslor är svåra att bära och syftet är inte att förneka något. Tvärt om, låt dig själv upptäcka hur denna stund verkligen känns. Kanske gömmer sig känslor bakom varandra, t.ex. sorg bakom ilska. Påminn dig själv om att inga känslor är fel eller förbjudna. Låt dem komma och gå. Fortsätta sätta ord och etiketter på dem.
- Känn in kroppen. Är du spänd någonstans, har du värk på någon plats, är det något som skaver? Är du varm eller kall? Kanske känner du vibrationer eller andra sensationer någonstans? Något mot huden?
- Konstatera för dig själv att du genomgår en tuff stund och det är precis så här det känns för dig då. Välj acceptans genom att säga till dig själv att det är som det är, att du tillåter det även om du inte gillar det. Detta behöver du kanske upprepa gång på gång, ofta.
- Fundera över hur du vill hantera situationen givet allt du tycker är viktigt i livet. Vilka möjligheter har du och vilken av dem skulle passa bäst? Måste du agera eller kan du till och med låta det vara som det är just nu?
Förutom att öva på acceptans så ger denna övning också möjlighet till djupare självinsikt runt dina tankar och känslor. Förståelse om vad du funderar på och vilka känslor som far runt i dig är grunden för att du ska kunna handla medvetet istället för reaktivt.
Endbright tipsar om Välmående rådgivning – för dig som behöver råd och stöd för att orka ta dig genom din separation.
