Olika former av våld

Våld i nära relation är inte bara fysisk, den är lika ofta psykisk eller ekonomisk i sin karaktär. Här redogör vi för olika typer av våld och vart man kan vända sig för att få hjälp.

Statistiken oroar

Statistiken visar på att klart fler kvinnor, närmare 16 kvinnor om året, dödas av en partner i en närstående relation. I 80% av fallen är brottsplatsen hemmet och motiven är ofta svartsjuka eller separation. Varje år anmäls cirka 6 400 fall av misshandel mot kvinnor där partnern är förövaren och 1 100 män polisanmäler sin sambo. Vi kan dessutom anta att det finns ett stort mörkertal. Kvinnor anmäler kanske inte på grund av rädsla och männen låter bli för att de skäms.

Det är kanske lätt att tro att när mannen utsätts för misshandel så handlar det om psykisk sådan. Men tyvärr slår kvinnor också, både med knytnävar och tillhyggen. För majoriteten av oss människor är det inbyggt i ryggraden att man inte slåss och än mer så att man inte slår kvinnor. Det gör att de flesta männen värjer sig men de slår inte tillbaka.

Ekonomiskt våld

Ekonomiskt våld är en inte helt ovanligt förekommande våldsform i den nära relationen. Forskning visar på att det framför allt är kvinnor som utsätts. Ekonomiskt våld återfinns i alla samhällsklasser, oberoende relation och etnicitet.

Att ta makten över någon med sina ekonomiska medel är själva definitionen av ekonomiskt våld. Det kan ta sig i uttryck i sådant som ifrågasättande av inköp, kontrollerande av kvitton och att begränsa tillgången till den gemensamma och egna ekonomin. Det finns även fall där det ekonomiska våldet eskalerat och utvecklats till en sådan omfattande ekonomisk kontroll, att den utsatte enbart tilldelas en så kallad ”fickpeng” att röra sig med.

Gemensamt är att utsattheten grundar sig i ett ekonomiskt fångenskap och maktlöshet som leder till en social begränsning och osjälvständighet.

Att utstå ekonomiskt våld leder ofta till en rädsla för att lämna relationen. Känslorna av förtvivlan och hopplöshet har blivit så pass starka att man intalar sig själv att det inte finns något utväg. Dessvärre tar inte det ekonomiska våldet alltid slut i samband med en separation, istället kan det ta en ny riktning.

Ekonomiskt våld skiljer sig inte från någon annan typ av våld i nära relation, att utsättas för ekonomiskt våld påverkar det egna livet dramatiskt. Viss forskning tyder även på att det ekonomiska våldet inte sällan hänger samman med annan typ av våld i nära relation, såväl fysisk som psykisk.

Vad kan man göra?

Om man är utsatt för ekonomiskt våld är det viktigt att söka hjälp, även om det känns svårt. Man kan vända sig till b.la. socialtjänsten i kommunen eller till kvinnojourer. Kanske finns det en nära vän att prata med som ett första steg.

När man lämnar en sådan relation kan man känna stor osäkerhet över hur man ska kunna ta hand om sin ekonomi framöver. Men med stöd och tid lär man sig. Och det är viktigt att ta upp det ekonomiska våldet med socialtjänst eller kvinnojour, exempelvis om man tvingats att ta lån och liknande. Detta kan annars följa en under lång tid.

Psykiskt våld

Våld i nära relationer förekommer såväl fysiskt som psykiskt, ibland även i kombination, i alla samhällsklasser, oberoende relation, sexualitet och etnicitet. Det fysiska våldet är enklare att identifiera, medan det psykiska och verbala våldet oftast är mycket svårare att ta på.

Att bli utsatt för psykiskt misshandel innebär att man utsätts för kränkningar, förnedring, kontroll, vanmakt – en verbal misshandel som bryter ner den egna karaktären. Att bli utsatt för psykiskt osynligt våld ger självbilden, självkänslan och självförtroendet en rejäl stöt. Inte sällan har det psykiska våldet förekommit under en längre tid och blivit en så självklar del av vardagen, att det slutat ifrågasättas. Trippandet, tassandet och känslan att göra fel har satt sig så pass djupt att det yttrar sig i ett slags automatiskt beteendemönster av försiktighet.

Fruktan inför att söka hjälp tenderar också rota sig fast, även om man förstår att det är den enda vägen för att faktiskt komma ifrån. Samtidigt växer ångesten i att säga just det som ofta föreslås när hjälpen väl sökts, att man vill lämna.

Att utstå psykiskt våld innebär ofta att man befinner sig i ett slags medberoende till det beteende som partnern utövar. Man börjar ifrågasätta sig själv istället för sin partner och tar på sig ansvaret, för att det är ”mitt” eget fel, att det är ”jag” som är problemet, att ”jag” förtjänar kränkningarna, förnedringen och maktlösheten.

Vad kan man göra?

I första hand ska man kontakta socialtjänsten som kan ge både hjälp, stöd och skydd i akuta lägen. Det finns även stödlinjer man kan ringa för att få rådgivning, det är lite olika i varje kommun. Om man inte lever i psykiskt våld längre men påverkats mycket av det bör man söka hjälp hos en psykolog eller terapeut och få hjälp att bearbeta och bygga upp sig själv igen.

Det är viktigt att våga berätta för någon hur du har det. Släpp skuld, skam och tänk på din säkerhet och ditt bästa. Barnen kan också hämmas av att växa upp i hem där det förekommer bråk, förtryck och härskartekniker. Det kan hämma barnens förmåga att uttrycka egna behov och skapa rädslor som kan påverka barnets förmåga att knyta an och vara trygg i relationer själv i framtiden.

Fysiskt våld

Fysiskt våld och sexuellt våld är oacceptabelt och är du utsatt för detta ska du genast söka hjälp. Ingen ska acceptera den typen av våld och kränkningar. Om du också har barn måste du även tänka på deras säkerhet.

I akuta lägen ska man ringa kvinnojourer, kriscenter eller socialtjänsten. Om det känns svårt, berätta för någon du litar på som kan hjälpa dig att ta kontakten om du inte kan eller orkar själv. Det är bra att göra en plan och sedan försöka följa den. Det är mycket lätt att falla tillbaka i destruktiva relationer om och om igen för att självkänslan är så sargad och man inte tycker att man förtjänar bättre.

Här finns hjälp att få

Här hittar du en fullständig kontaktlista

Kvinnojourer

Många vet att man kan kontakta kvinnojouren, men vet inte var den ligger. Hitta din närmaste jour på www.unizon.se 

Socialtjänsten

Socialtjänsten samarbetar ofta med kvinnojouren. Hos socialtjänsten kan du söka stöd för t ex skyddat boende för dig och ditt barn. I många av de ärendena ansöker Socialnämnden även om ett omedelbart omhändertagande av ditt barn i enlighet med 6 § LVU (lag om särskilda bestämmelser om vård av unga). Det gör man för att du och ditt barn ska kunna placeras tillsammans på ett skyddat boende.

Du har som vårdnadshavare rätt att företrädas av ett offentligt biträde. Du betalar ingenting för ett offentligt biträde. Även ditt barn kommer, om det omhändertas, att företrädas av ett juridiskt ombud.

Ensam vårdnad interimistiskt

Som vårdnadshavare har du möjlighet att i allmän domstol ansöka om ensam vårdnad om ditt barn. Ett interimistiskt beslut är ett tillfälligt domstolsbeslut som gäller medan man väntar på ett slutligt beslut. Det fattas i allmänhet utan att motparten fått tillfälle att yttra sig.

I en vårdnadsprocess kan du ha möjlighet att få s k rättshjälp eller rättsskydd. Då betalar du bara betalar en mindre del av kostnaden för det ombud som hjälper dig.

Polisen

När du gör en anmälan kan du få stöttning i processen genom ett målsägandebiträde. Det kostar dig ingenting. I samband med anmälan kan du även ansöka om kontaktförbud. Kontaktförbud kan beviljas om det finns en klar och konkret risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot dig eller ditt barn. Beslutet fattas av en åklagare. Den som får kontaktförbud får inte ringa, maila eller på annat sätt ta kontakt med dig. 

Hur agerar Endbright?

Endbright hanterar olika individer i vår kundrådgivning som är utsatta för olika typer av våld. Vi har tydligt uppsatta rutiner för vi hanterar detta och hur vi, i vissa fall, slussar vidare till sociala myndigheter eller polis. Vi samarbetar även med ett antal olika hjälporganisationer.