Ekonomi, relation & uppbrott – om priset vi betalar när kärleken tar slut.
Årets Endbrightrapport sätter fokus på hur separation och skilsmässa påverkar ekonomi, rättssäkerhet och jämställdhet.
Årets Endbrightrapport visar tydligt att skilsmässa och separation inte bara är privata kriser – de är också strukturella händelser som påverkar hela samhällsväven. I rapporten framkommer hur ekonomiska ojämlikheter som byggts upp under relationens gång ofta får full kraft vid uppbrottet. Kvinnor, som oftare arbetar deltid, har lägre inkomster och lägre pension, står då inför en ny verklighet – utan ekonomiskt skydd.
Exempel från rapporten är att 55 procent av kvinnor i Endbrights egna undersökning uppger att deras ekonomi försämrats efter separation, jämfört med 37 procent av männen. 25 procent av ensamstående kvinnor arbetar deltid, ofta av omsorgsskäl, och var tredje uppger att de inte skulle klara en oväntad utgift på 12 000 kr. Dessutom har barnbidragets realvärde har minskat med 21 % sedan 2018, vilket ytterligare pressar ensamstående föräldrar, framför allt mammor.
Rapporten belyser även ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld lyfts fram som en form av kontroll som sällan synliggörs men som ofta är en möjliggörare för annat våld. Det kan handla om att neka tillgång till pengar, sabotera arbete eller förhala bodelningar. Trots allvarliga konsekvenser finns det ännu inget tydligt rättsligt skydd – ekonomiskt våld saknas i den nationella strategin mot våld i nära relationer.
Skuldsättningen efter separation är ett växande samhällsproblem. Underhållsskulder är en av de vanligaste skuldkategorierna hos Kronofogden, och då skulderna avskrivs efter fem år är det i praktiken staten som betalar för det underhåll som dessa barn enligt lag har rätt till. Över 180 000 barn i Sverige lever med en förälder med skulder, något som påverkar både vardagsliv och framtidsutsikter.
Samtidigt visar rapporten på lösningar. Danmark inför ekonomiskt tillägg till ensamstående, Norge erbjuder samordnat stöd via NAV, och Finland erkänner ekonomiskt våld i lag. I Sverige finns styrkor i föräldraförsäkring och barnrättslagstiftning – men helheten saknas.
I samband med årets rapport har Endbright även genomfört sin årliga enkät. Delar av resultatet finns med i rapporten, medan resultatet i sin helhet återfinns på endbright.se/endbrightenkat-2025.
Årets rapport uppmanar till ett nytt samhällskontrakt: ett som erkänner separationens konsekvenser och bygger skydd för ekonomisk hälsa och trygghet.
Endbrights uppmaningar
Regeringen
- Uppdatera brottsrubricering och straffbestämmelse för ekonomiskt våld i linje med utkastet till lagrådsremiss: “En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld”.
- Tillsätt särskilt uppdrag till SCB, BRÅ, Socialstyrelsen och Jämställdhetsmyndigheten att årligen kartlägga ekonomiskt våld, inklusive köns- och hushållsuppdelad statistik.
- Inför krav på obligatorisk kartläggning av ekonomiskt våld i socialtjänstens barn- och vuxenutredningar.
- Integrera ekonomiskt våld i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor.
- Inkludera separation, uppbrott och ekonomiskt våld i kommande nationella strategier för arbetsmiljö, jämställdhet och folkhälsa.
- Se över lagstiftningen ytterligare kring bodelning och rättshjälp för att säkerställa skydd för ekonomiskt utsatta i samband med separation.
Regeringen och Försäkringskassan
När barn inte får det underhåll de har rätt till är det ett direkt brott mot Barnkonventionens krav på barnets bästa. När staten kliver in med ett schablonbelopp som är lägre än det avtalade riskerar barnets ekonomiska standard att urholkas. Därför behövs:
- Översyn av underhållsstödets konstruktion för att barnet alltid ska kompenseras upp till det avtalade beloppet.
- Automatisk indexering av stödet utifrån inflation och barns faktiska kostnader.
- Ett statligt system för att ”toppa upp” mellanskillnaden mellan underhållsstöd och fastställt belopp.
- Juridiska och ekonomiska incitament för att minska systematisk betalningsvägran, inklusive starkare uppföljning och sanktioner mot underhållsskyldiga som inte betalar.
Finansmarknadens aktörer
- Finansinspektionen bör specifikt utveckla särskilda riktlinjer i allmänna råd som berör konsumenters ekonomiska sårbarhet i samband med separation och våld. Ekonomiskt våld måste ses som en del av konsumentskyddet.
- Stärk bankernas upplysningsplikt vid ingång av samboende eller äktenskap, inklusive om juridiska och ekonomiska konsekvenser vid uppbrott.
- Tydliggör ekonomiska risker vid separation i anslutning till bolån, t.ex. genom separationsscenarier i lånekalkyler.
- Utveckla försäkringslösningar för “relationsskydd” – ekonomiskt och juridiskt skydd vid separation, jämförbart med hemförsäkringens rättsskydd.
Domstolar och rättsväsende
- Inför krav på utbildning om ekonomiskt våld för domare, rättshjälpsjurister och bodelningsförrättare i familjemål.
- Inrätta särskilda snabbspår i mål där ekonomiskt våld, umgängessabotage eller processvåld misstänks.
- Se över regler om betänketid vid skilsmässa och möjliggör undantag vid våldsutsatthet eller allvarlig ekonomisk utsatthet.
Arbetsgivare och HR-funktioner
- Integrera skilsmässa och separation i arbetsmiljöpolicys som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet.
- Erbjud stöd till anställda som går igenom separation – såsom tillgång till ekonomisk och juridisk rådgivning, samtalsterapi och anpassad arbetstid.
- Se över lönestrukturer och sociala villkor för att minimera effekten av deltidsarbete och försörjningsansvar efter uppbrott.
Fakta från rapporten
- 80 procent av kvinnorna arbetar deltid, jämfört med 90 procent av männen.
- I samband med föräldraledighet minskar kvinnors medelinkomst radikalt jämfört med män, och inkomstgapet på ca 100 000 kr kvarstår sedan.
- Kvinnor lägger i genomsnitt 27 timmar per vecka på obetalt hemarbete, jämfört med mäns 17 timmar. Denna ojämna fördelning påverkar även detta möjligheten till karriärutveckling, sparande och egen ekonomisk stabilitet.
- Kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst efter skatt är cirka 80 procent av männens. Pensionsgapet är ännu större: 25 procent.
- Vid en bodelning blir pensionsgapet – till följd deltid, sämre löneutveckling, ansvaret för barn och obetalt arbete i hemmet – uppenbart och oftast till kvinnors nackdel.
- Ekonomiskt våld innebär att en person genom kontroll, utnyttjande eller ekonomiskt sabotage begränsar sin partners handlingsfrihet och självständighet. Ekonomiskt våld fortsätter ofta även efter separation, exempelvis genom förseningar av bodelning, uteblivet underhåll eller i vårdnadstvister.
- Statistik från Brå visar att 6 procent av svenskarna utsatts för ekonomiskt våld – och av dessa har över 88 procent även utsatts för annan form av våld.
- Bodelning är ett av de sätt som ekonomiskt våld och så kallat processvåld kan utövas. Regeringen initierade i december 2024 en utredning med uppdrag att se över äktenskapsbalkens regler om bodelningsprocessen och betänketid.
- Underhållsskulder är en av de vanligaste skuldtyperna hos Kronofogden och beräknas överstiga en miljard kronor. Eftersom dessa skulder preskriberas efter fem år är det ofta staten som får stå för notan.
- Boendesituationen försvåras av amorteringskrav och bankernas olika bedömningsrutiner vid separation. Många kvinnor får sämre lånevillkor och saknar marginaler – var tredje ensamstående kvinna med barn har svårt att klara en oväntad utgift på 12 000 kr.
Fakta Sverige 2024
- Antalet skilsmässor 2024 var 21 672, vilket är en ökning med cirka 2,1 procent jämfört med 2023. Det innebär ca 6,3 skilsmässor per 1 000 gifta personer.
- Andelen giftermål aningen högre under året som gick. Under 2024 registrerades 44 854 giftermål jämfört med 44 190 under 2023. Det är en ökning med 1,5 procent.
- Trots detta fortsätter andelen gifta totalt sett att minska, från drygt 40 procent av befolkningen 2023 till cirka 32,5 procent 2024.
- Äktenskap som upplöstes genom skilsmässa hade varat i genomsnitt i 11,5 år.
- Vanligaste ålder för skilsmässa är mellan 35 och 49 år, 90,5 procent av alla skilsmässor sker under dessa åldrar.
- Par utan gemensamma barn separerar eller skiljer sig mest.
- Det totala antalet separationer rör sig sannolikt om knappa 200 000 per år.
Om Endbright & Endbrightrapporten
Endbright är en digital plattform och tjänst som erbjuder hjälp för att preventivt skydda och trygga relationer såväl som att reaktivt hjälpa inför, under och efter ett uppbrott. I plattformen tillhandahålls specialiserade rådgivare, digitala verktyg samt ett omfattande innehåll. Endbright arbetar för att skapa insikter kring skilsmässa och separation och driver en aktiv debatt inom området. Företaget startades 2019 av Charlotte Ljung.
Endbrightrapporten är en oberoende och politiskt obunden årlig rapport och kartläggning om skilsmässa och separation i Sverige. Rapporten är ett inlägg i diskussionen om synen på skilsmässor och separationer och syftar till att identifiera problemställningar och driva debatt. Rapporten finns att ladda ner eller läsa i sin helhet på endbright.se/endbrightrapporten och där finns även tidigare års rapporter.
För mer information, kontakta:
Charlotte Ljung, VD Endbright
0702 – 62 14 33
charlotte.ljung@endbright.se
