Endbrightrapporten
Endbrights årliga rapport över läget för skilsmässa och separation i Sverige.
Endbrightrapporten 2025
Ekonomi, relation & uppbrott
Om priset vi betalar när kärleken tar slut.
- Ekonomisk (o)jämlikhet och separation: Trots könsneutrala lagar kvarstår stora ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor tar större ansvar för obetalt hemarbete, arbetar oftare deltid och har i genomsnitt 80 % av männens disponibla inkomst. Pensionsgapet är 25–30 %. Vid separation saknas ofta ekonomiskt skydd: endast 9 % har kompensation för relationsuppoffringar, och färre än 1 av 5 har samboavtal eller äktenskapsförord. 55 % av kvinnorna uppger att deras ekonomi försämrats efter separation, jämfört med 37 % av männen.
- Ekonomiskt våld – det osynliga maktmedlet: Ekonomiskt våld är en dold men vanlig form av kontroll – att neka tillgång till pengar, hindra arbete eller förhala bodelningar. Det saknas i nationella strategier och hanteras ojämnt av myndigheter. Enligt Brå har 6 % utsatts för ekonomiskt våld – av dessa även 88 % för andra våldsformer. En pågående utredning ser över bodelningsreglerna.
- Skuldsättning och ekonomisk sårbarhet efter separation: Separation ökar risken för skuldsättning, särskilt bland ensamstående kvinnor. Underhållsskulder är en av de vanligaste hos Kronofogden. Systemet gynnar inte barnets rättigheter – ofta betalas ett lägre stöd än vad som avtalats, och skulder skrivs av. Över 180 000 barn har föräldrar med skulder, vilket påverkar psykisk hälsa och framtid.
- Utblick: Norden: Danmark, Norge och Finland har infört tydliga reformer. Sverige har starka institutioner, men saknar samordning och erkännande av ekonomiskt våld. Ett nytt helhetsgrepp krävs – med barnets och den ekonomiska hälsans perspektiv i centrum.
Endbrightrapporten 2024
Ofrivilligt fastkedjade vid varandra
Skilsmässa och separation omöjliggörs av ekonomiska och samhälleliga hinder
-
Skilsmässans effekter på ekonomi & boende:
Med en pressad världsekonomi har de ekonomiska konsekvenserna för privatpersoner i samband med skilsmässa och separation blivit avsevärt mer påtagliga. Särskilt kvinnor och ensamstående med barn har svårt att få ekonomin att gå ihop. Många tvingas därför stanna kvar i en relation av enbart ekonomiska skäl. Svårigheterna att hitta och finansiera en ny bostad är en viktig, om inte avgörande faktor.
-
Skilsmässa – en dyr affär även för företag:
I genomsnitt är cirka 600 000 personer sjukskrivna i Sverige årligen, varav cirka 60% är kvinnor. Kostnaderna är enorma. Rapporter visar på ökade risker för sjukskrivning i samband med skilsmässa och separation. Sjukskrivningarna är ofta långvariga och risken löper under sammantaget tio år. Social hållbarhet är en del av ESG-agendan, och de anställdas välmående och psykiska hälsa anses vara avgörande för ett företags framgång. Att inte ta ansvar för medarbetarnas välmående innebär stor ekonomisk risk.
-
Samhällets ansvar – tydliga brister:
Ekonomiskt våld i relationer blir allt vanligare. Processen kring bodelningar är ett exempel, ett annat exempel är uteblivet underhåll. Flera myndigheter och samhällskritiska tjänster har en viktig roll i samband med äktenskap, samboskap, skilsmässa eller separation, exempelvis banker och kreditinstitut, mäklare, Lantmäteriet samt Försäkringskassan. Endbright efterlyser bättre samverkan för att minska risken för ekonomiskt våld och relationsbedrägerier.
Endbrightrapporten 2023
Skilsmässa & separation – som ett spel med dåliga odds
En kostsam affär för individ, företag och samhälle
-
Skilsmässan & arbetslivet:
Sjukfallen kostar företag enorma pengar och skattningar om 100 000 kronor per sjukfall är sannolikt i underkant. Försäkringskassans siffror visar att risken för sjukfall för frånskilda är 15-20% högre än risken för alla andra grupper. Internationella exempel talar om kostnader upp emot $300 miljarder varje år. -
Skilsmässan och lagstiftningen:
Sverige står med ett förlegat familjerättsligt system. Bodelningslagstiftningen är inte anpassad för dagens förutsättningar och dessutom tandlös vilket främst drabbar den ekonomiskt svagare parten. Politiska initiativ kan nu successivt anas och en uppdaterad bodelningspolitik drivs nu av alltfler partier. -
Skilsmässan och jämställdheten:
Skilsmässa är också en ojämställd affär, där framförallt den svagare parten lider mest – oftast kvinnan – såväl vad det gäller privatekonomi, pension och boende. Anledningen ligger till stor del kvinnors lägre livsinkomst. Effekten av detta blir att kvinnor tvingas leva kvar i förhållandet på grund av man inte ekonomiska möjligheter att skilja sig.
Endbrightrapporten 2022
- Skilsmässan i politiken: Skilsmässa och separation har fått större utrymme i den politiska debatten, där frågor kring pension, föräldraförsäkring och jämställdhet är centrala.
- Skilsmässan i arbetslivet: Vid en skilsmässa blir konsekvensen ofta temporär psykisk ohälsa och ekonomiska påfrestningar. Detta påverkar även arbetslivet, där risken för sjukskrivning ökar.
- Skilsmässan och barnen: Skilsmässa behöver inte ha en negativ påverkan på barnet, men hälsoeffekterna kommer när föräldrarna inte lyckas samarbeta.
- Skilsmässan i omvärlden: Den förändrade synen på äktenskap och skilsmässa är global och vi ser samma utmaningar internationellt som i Sverige kring exempelvis anpassning av lagar och socialförsäkringar.
Endbrightrapporten 2021
- Skilsmässa och separation, en klass -och genusfråga
- Ny reform av föräldraförsäkringen
- Relationskunskap på schemat
- Skilsmässa, ett folkhälsoproblem
- Förbered dig på skilsmässa när du gifter dig
SKILSMÄSSA – ETT DOLT FOLKHÄLSOPROBLEM?
Varje år separerar eller skiljer sig ungefär 200 000 individer och hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Ungefär 65 000 barn är varje år med om en separation. Kostnaderna för individer, företag och samhälle är enorma: från en dramatisk förändring av den egna privatekonomin, till produktionsförluster och kostnader för sjukskrivning för företag, och kostnader för psykisk ohälsa och juridiska processer för samhälle och skattebetalarna. Ändå ses skilsmässa som ett undantag, som de ”normala” samhällssystemen inte är anpassade för.
En ökad normalisering av synen på skilsmässa är en central fråga för 2020-talets svenska samhälle, detta för att kunna möta och stötta den stora mängd individer som lever i vår tids nya familjekonstellationer – i privatlivet såväl som i arbetslivet. Med den årliga Endbrightrapporten belyser Endbright läget för separation och skilsmässa i Sverige, sätter fingret på brännande frågor och driver debatt och opinion gentemot regering, myndigheter, organisationer och företag.
Charlotte Ljung, VD och grundare av Endbright, arbetar aktivt för att skapa insikter kring skilsmässa och separation, och är initiativtagare till Endbrightrapporten:
”Skilsmässor och separation har stor påverkan på samhället i Sverige. Ändå är det något som vi oftast förpassar till den privata sfären, vilket leder till att många lider i tystnad. Med Endbrightrapporten hoppas vi kunna skapa perspektiv i frågan, så att vi kan börja behandla skilsmässa och separation som det folkhälsoproblem som det faktiskt är.”
Endbrightrapporten är en årlig, oberoende rapport och är den första av sitt slag i Sverige. I rapporten samlas forskning, statistik, allmän data, trender och mönster kring uppbrottets påverkan och natur i stort, i ett samhälle som idag lägger allt större fokus på individen än på kärnfamiljen och det svenska folkhemmet.
