Detta är en replik skriven av Endbrights grundare Charlotte Ljung, till Arvid Uddfeldt, Expressen, 29 augusti, 2021; ”Normaliserandet av skilsmässor har urartat”
Charlotte Ljung skriver den 1 september, 2021 i Expressen Debatt: ”Varför stanna kvar i en olycklig relation?”
Arvid Uddfeldt häpnar över normaliseringen och hur aktörer i ”den nya heta skilsmässobranschen” saluför optimerandet av skilsmässor. Tack Arvid, för ditt inspel, då det är precis dithän – till ett normaliserande – vi måste komma för att på riktigt börja hantera en av vår tids stora folkhälsoproblem.
Men, att angripa professionella aktörer och förfasas över hur vi lever, och inte lever, i tvåsamhet och relationer idag, tar inte bort den samhällsutmaning som måste bemötas.
Alltför många, inte sällan låg -och medelinkomsttagare, har inte råd att lämna en relation. Oftast är dessa individer kvinnor och det är tydligt att skilsmässofrekvensen står i direkt korrelation med jämställdheten. Kvinnor har idag mer möjligheter att bryta sig loss än någonsin. Men fortfarande, om du som kvinna gör karriär har du redan statistiken emot dig (Folke, Olle, and Johanna Rickne. 2020. ”All the Single Ladies: Job Promotions and the Durability of Marriage.” American Economic Journal). Det finns ett tydligt samband mellan att, som kvinna, arbeta dig uppåt och, när du kommit en bit på vägen, sedan skiljas.
Som nationalekonom torde det intressera Uddfeldt att skilsmässor kostar miljarder i sjukskrivningar för svenska staten såväl som Sveriges arbetsgivare. Lägg till de förluster som drabbar arbetsgivare och arbetstagare när prestationen på jobbet blir lidande i samband med förändrat livspussel. Vidare, lär pensionsfrågan bli en fråga inför stundande val, där vi förhoppningsvis kan blicka mot att pensioner kan bodelas mellan makar. Ekonomi är en bidragande faktor till uppslitande separationer. Det kostar att skilja sig, men med aktörer som Endbright kan man skapa en marknad, likt annan professionell omsorg, utan att för den sakens skull profitera på andra människors olycka. Det anses varken läkare, psykologer eller begravningsentreprenörer göra.
I stället för att angripa skilsmässa i sig – ett fenomen som inte kommer att försvinna oavsett hur mycket vi nagelfar oss själva eller den moderna människan – så borde all fokus ligga på att skapa och tillgängliggöra lösningar och verktyg för individer och familjer. Att skuldbelägga och peka finger åt de som inte, enligt Uddfeldt, har fattat rätt beslut i sina relationer är inte konstruktivt. Vi är blott människor och skilsmässostatistiken, i Sverige och globalt, talar för sig själv.
Endbright, tillika undertecknad, håvar inte in en spänn i utdelning och skrattar inte hela vägen till banken. Endbright är en verksamhet byggd på en ensamstående tvåbarnsmammas egna erfarenheter, vision och önskan om att kunna landa bättre i vad som är en stor livskris för de flesta. Och kan hon därtill hjälpa och inspirera andra, män som kvinnor, att våga ta steget ur en olycklig relation, som negativt påverkar stora som små, så är det värt varenda sen kväll av idogt arbete efter att barnen lagt sig. På sikt skall en verksamhet som Endbright, som erbjuder professionella tjänster, vara lönsam då det inte är en ideell verksamhet. Allt annat vore att gå emot grundläggande nationalekonomi.
Nej, att skilja sig är inget lättvindigt beslut man fattar på en eftermiddag. Om något är det just för att främja barns välmående och undvika ett ökat antal vårdnadstvister som allt fler hade gagnats av att kunna skilja sig schysst. Långt drivna projekt såsom Elvis-projektet (Stockholms universitet, Institutionen för folkhälsovetenskap) visar på hur barn kan må bättre efter skilsmässa. I Endbright’s egna rapport, Endbright-rapporten, finns väl underbyggda fakta och forskning samlat, inte minst kring barnfrågan. En rapport framtagen, bland annat, för att möta den debatt Uddfeldt försöker driva.
Endbright är om något byggt på blod, svett och tårar och reell livserfarenhet. Med tiden lär även Arvid Uddfeldt upptäcka att livet är förankrat både i nöd och lust.
Ovan text är ett debattinlägg. Som tillägg till inlägget kan vi rekommendera följande läsning:
