Skilsmässomat och rondelltankar

Mellan två kapitel…

… i hjärnforskaren Katarina GospicOrädd – Med rädsla som drivkraft” går jag till köket och häller blåbär, gurkmeja, grönkål och mandelmjölk i mixern. Jag har just blivit påmind om att bakterierna i mage och tarm påverkar hjärnan, tankar och hur vi mår, olika hormoner och immunförsvaret. Jag skickar ner min försvarssmoothie i magen och läser vidare.

”Minnen som klistrar sig fast”

Dåliga minnen tenderar att klistra sig fast i hjärnans minnestruktur, hippocampus, genom ämnet noradrenalin som utsöndras vid rädsla. Det är resterna av en överlevnadsinstinkt sedan urminnestider. Hippocampus reglerar också stress, ångest och oro. Vid hög stress dör celler i hippocampus, och vår tankeflexibilitet försämras. Nya celler skapas när kroppen är i balans, och hjälper oss att hantera stress.

Gospic förklarar att vi med hjälp av nya celler har bättre chans att sortera bra och dåliga minnen så att nya intryck inte klumpas ihop till en negativ smet. Nya celler kan till och med sudda ut dåliga minnen och lära om, göra oss tankeflexiblare.

Är man mitt upp i en skilsmässa eller separation känns dock Gospics tips att stress och ångest stabiliseras av kärlek lite avlägset.

”Hårddisk”

Hur kan man uppdatera sin egen hårddisk? Jag är på jakt efter verktyg för fysisk och mental träning. Rent psykologiskt utlöses känslan av obehag av osäkerhet. Beroende på hur man är funtad leder osäkerhet till rädsla, och eventuellt till nedstämdhet och stress. Social tillhörighet och trygghet är extremt viktigt, och det är ju just det som sätts ur spel när vi går isär. Förmågan att hantera ångest är (bara) till 30-40% genetiskt betingat.

Det gäller att sätta upp en strategi för hur man ska tänka och agera när det stormar i livet. Det finns en urkraft i rädsla som kan driva förändring, och det går att träna upp de hjärnmuskler som hjälper oss att hantera detta. Vi kan påverka hjärnan bland annat genom att prata med oss själva och hänga av oss en tung tankeryggsäck, menar Gospic.

Utmaningen kan vara extra tuff när vår omvärld som bombarderar oss med många val vilket leder till högre förväntningar. Det i sig gör att vi lättare gräver ner oss i vad vi tror är vårt eget misslyckande. Vi jämför oss konstant med andra och vad vi tror är deras lyckade liv, vilket lättare leder till att vi omedvetet förstärker negativa känslor.

Hjärnans lyckosystem ger oss ämnena oxytocin och dopamin från för att knyta an till andra, ge oss kraft och motivation. Men när hjärnan överbelastas, exempelvis ställs inför många val, påverkas frisättningen av lyckoämnen och inga nya hjärnceller bildas. Vi blir mindre flexibla i tanken.

”Utan ratt i rondell”

Motståndskraft för att hantera rädsla och oro skapas lättare genom sömn, frånvaro av stress och rätt kost. Att vara motståndskraftig betyder inte att man inte påverkas, för det gör man. Det handlar om att lära sig hur man kan tänka, känna och agera. Jobbiga tankar som man lätt fastnar i kallar Gospic för ”rondelltankar”, där vi kan åka runt i evigheter, utan ratt. Prata med dig själv och välj taktik: tryck bort, stoppa, ersätt dem med bra tankar. Mycket förenklat men ändå värt att ta med sig.

Om vi förstår hur hjärnan fungerar, har vi större chans att hantera och styra tankar och därigenom också vårt fysiska välbefinnande. Jag stänger av sociala media, dricker upp smoothien, och tänker att nu ska jag snacka strategi med min egen hjärna.

 

Referens: Gospic, Katarina (Brombergs, 2019) Orädd. Med rädslan som drivkraft