(Not so) gay divorce?

Sedan 2009….

… är det lagligt med samkönade äktenskap i Sverige. Den första maj 2009 klubbades lagen igenom och gällde då för borgerliga vigslar men redan i november samma år blev det möjligt även med kyrkliga vigslar då kyrkan öppnade upp för detta. Det är däremot så att det är upp till varje präst om denne vill genomföra vigslar med samkönade par eller inte.

”Ingen större förändring”

Redan innan rätten till giftermål fanns ju rättigheten till registrerade partnerskap och lagändringen har inte inneburit någon stor förändring. Man har helt enkelt inte samma romantiska vurm för äktenskap jämfört med t ex USA där det blev en stor skillnad för dessa äktenskap, säger Gunnar Andersson, professor i demografi.

”Viktigast”

Det som generellt sett ofta är en stor faktor i detta är möjligheten till assisterad befruktning för samkönade makar som infördes 2005 och rätten att adoptera som kom 2003. Då är det registrerade partnerskapet tillräckligt och något giftermål krävs inte.

”Utanför Sverige”

Samkönade äktenskap var 2018 lagligt i ca 25 länder runt om i världen och här har EU varit en bidragande orsak och hjälpande hand. Otippat nog var det annars (katolska) Spanien det tredje landet i världen där det blev lagligt och detta långt innan EU antog resolutionen om att det var en mänsklig rättighet (2015).

Till och med konservativa Nordirland har nu 2020 gjort dessa äktenskap lagliga och bilden av det lyckliga kvinnliga paret som var först ut kunde ses i många tidningar runt om i Europa.

”Kvinnor vs män”

Det är vanligare bland kvinnor att gifta sig med varandra än bland män. Det var vid den senaste statistiken (2017) 56% kvinnor och 44% män men det senaste året var siffran nästan dubbelt så hög för kvinnor.

Det är vanligare att kvinnorna gifter sig när de är yngre. Både jämfört med männen och med heterosexuella giftermål. Av de 879 kvinnor som gifte sig 2017 var 272 under 30 år. Männen däremot är väldigt jämt utspridda mellan 30-70 år.

”Håller äktenskapen längre?”

Nej, det gör de inte. Sorry to say. Äktenskap mellan två kvinnor har sämst förutsättningar att hålla sett till statstik och viss forskning. Det är strukturella könsroller som är boven. Enligt professor Gunnar Andersson ligger förklaringen i strukturella skillnader i hur kvinnor och män beter sig i parrelationer. Det man ser i samkönade par reflekterar det man ser i heterosexuella par.

Statistiken visar att det är ytterligare 10% av de kvinnliga samkönade äktenskapen som slutar med skilsmässa och vi vet ju också att det är ca 50% av alla äktenskap som slutar så. Manliga samkönade äktenskap skiljer sig inte nämnvärt ifrån heterosexuella äktenskap när det kommer till just skilsmässor. Här skriver en amerikansk journalist om sin skilsmässa från sin man, och reflekterar över likheter och olikheterna i denna frågan.

”Kvinnan den drivande”

I heterosexuella par är det ofta kvinnan som är drivande, både när det gäller att initiera och avsluta äktenskap och detta ser man återskapas också hos samkönade par. Den högre skilsmässorisken är definitivt inte bara av ondo menar Gunnar Andersson. Den visar på mer dynamik och variation bland samkönade par, en aspekt han tycker är viktig istället för att lyfta fram istället för att bara se skilsmässor som ett problem.

”Demokratisk rättighet?”

”Hävdar man att giftermål är en demokratisk rättighet, så är skilsmässa en mänsklig och demokratiskt rättighet”, menar Gunnar Andersson. Kloka ord att avsluta detta inlägg med, menar vi.

 

Visst är en skilsmässa en både mänsklig och demokratisk rättighet det håller vi helt och fullt med om. Steget kan däremot vara både svårt och jobbigt att ta och processen tuff – det är därför vi finns här. Som stöd och hjälp med både det känslomässiga och praktiska. 

Källor: The Economist, SCB, Sociologiska institutionen, Hälsoliv.

 

 

 

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in