Monkey Mind

Om nu kvinnor…

… oroar sig mer, som vi skrev om här, innebär det då också att de ältar mer?

”Olika former”

Om vi börjar med det där ”vardagliga” som t ex middagsmaten, planerna för helgen och annat så ältar kvinnor absolut inte (i alla fall inte rent generellt). Detta kör man på rutin. Men det andra då som lite större frågor, saker som irriterar eller kanske till och med rena oförrätter? Ja, då är svaret ja – kvinnor ältar mer.

”Ältande i relationen”

”Varför gjorde du så?”, ”Vad menade du med det?”, ”Varför gjorde du inte det, trots att vi kommit överens om det?”

Vi ska självklart inte dra alla över en kam men kvinnor har lättare att fastna i något som hänt (eller inte hänt) och älta det medans män kanske mer skakar av sig och inte tycker att det var så viktigt. De kanske inte heller förstår ”detta ältande” och tycker att det är ett ”evigt tjatande”. Men det är i vardagen det också, en del av det vanliga men hur det utöver det där kanske lite mindre ältandet?

”Oinbjudna gäster”

Känner du igen dig i att du fastnar i tankarna när du lagt till och släckt lampan? Tankarna som fastnar skulle kunna jämföras med ett gäng oinbjudna gäster som inte vill gå hem. Du vill bli av med tankarna men det går inte. Ibland är det något speciellt du ältar medans andra gånger kan det vara allt möjligt mer eller mindre på en gång, som t ex ”Tänk om jag förlorar jobbet”, ”Varför blev just jag lämnad” eller  ”Varför blev det såhär”…

”Det enkla ältandet”

Brukar du älta det där du inte fått gjort på dagens Att göra-lista eller att du måste komma ihåg träningskläderna imorgon när du går till jobbet. Det kan ju vara enkelt att lösa genom att sätta rimliga mål för din Att göra-lista så att du kan sätta check på uppgifterna varje dag, iallafall nästan varje dag. (Hey, nobody’s perfect…). Ställ fram väskan träningskläder eller en lapp på ytterdörren om det är en matlåda till dig eller barnen du ska komma ihåg.

En rysk psykolog gjorde på 1920-talet ett intressant experiment där försökspersonerna fick lägga pussel. Några av deltagarna fick lägga klart pusslet medan andra fick avbryta innan de var klara. De som fick avbryta i förtid återvände hela tiden till pusselbitarna i tankarna medans de som lagt klart pusslet inte ägnade det en tanke efteråt. Tänkvärt!

”Monkey mind”

Det där vardagliga tankarna som far runt är en en ofrivillig natt-ritual som forskarna kallar för ältande. Buddhister kallar det för Monkey mind vilket är en riktigt bra liknelse för visst kan det ibland kännas som en flock apor som slåss om uppmärksamhet när det snurrar som mest?

”Överstyr”

Det finns de som ältar allt, om och om igen. Det är direkt osunt och väldigt påfrestande för dig själv, för din partner och för din familj och vänner. Då kan man nog säga att ältandet gått överstyr och hjälp i någon form kan kanske behövas.

”De större frågorna”

Om vi gräver lite i ältande fram till beslut (förhoppningsvis) i de lite större livsfrågorna… Är det fortfarande en skillnad då? Det kan man inte belägga med fakta men det är väldigt troligt att det är så. En skillnad är att kvinnor ältar både med sig själva och med andra medans män tenderar till att hålla det inombords. Det antagandet kan vi göra eftersom alla undersökningar visar att män har väsentligt svårare att prata om känslor.

”Synligt vs osynligt”

Männen kanske ältar över vilken (valfri pryl) som är bäst att köpa, om de ska tacka ja till det nya jobberbjudandet och liknade frågeställningar (ja, vi generaliserar…) medans kvinnor ältar det ”osynliga”.

”Ett visst mått”

Men, ett visst mått av ältande är bra. Det innebär både att du reflekterar över det du upplevt och tänker igenom dina beslut. Att oroa sig eller älta saker handlar delvis om vår förmåga till abstrakt tänkande, det är en överlevnadsfunktion till viss del. Enkelt uttryckt handlar det om att upptäcka hot och minimera risker. Men för mycket ältande kan leda till att du fastnar i ett beteende av ett destruktivt ältande.

”Påverkan och åtgärd”

Vad är det du kan påverka av det du ältar? Identifiera det och gör en konkret plan över hur du ska lösa det. Det kan ju låta väldigt enkelt men vara väldigt svårt. Om du t ex ältar att du borde börja träna eller äta bättre så är det ju förhållandevis lätt att både göra en plan och ta itu med den. Allt är givetvis inte så enkelt men du måste komma fram till vad du kan påverka och göra något åt det. Det du inte kan påverka måste du ha en annan sorts plan för, dvs hur du ska acceptera att du inte kan påverka det. Det kommer äta upp dig annars.

”Livsvalen”

Ska ni våga ta mer lån för att kunna köpa det där huset/ lägenheten ni så gärna vill ha? Ska ni köpa sommarstugan ni varit och tittat på? Stora och viktiga frågor absolut men de sker i samförstånd, inom relationen. Vi vet ju också att kvinnor oroar sig mer för ekonomin och är mindre riskbenägna (eller?) så det kan vara att kvinnan funderar lite mer innan hon känner sig trygg i ett beslut.

Men det svåra då, det som du kan påverka men som du inte riktigt vet om det är rätt eller fel eller hur du ska ta itu med, som den egna relationen…? Har känslorna svalnat helt och ni blivit kompisar men han är ju en så bra pappa? Har ni vuxit ifrån varandra helt och hållet men hon är ju så snäll (!). Hur du än vrider och vänder på det så kommer det oftast att finnas ”pros and cons” (det finns givetvis undantag) och det är naturligt att ett beslut måste få växa fram och ventileras.

”Inte för länge”

Men du är i tankebanorna av en anledning och ni har troligtvis pratat om det, kanske till och med gått i terapi. Det är relativt ovanligt att en separation kommer som en blixt från klar himmel för den andre partnern (om det inte rör sig om t ex otrohet). Innan du fattar ditt slutgiltiga beslut måste du självklart få älta men det är inte bra för någon att göra det för länge. Inte för dig, inte för din partner, inte för barnen.

”Gör en plan”

När du kommit fram till att en separation/ skilsmässa är den rätta vägen så gör på samma sätt som med allt annat ältande; gör en plan. Den kommer att vara både till stöd och hjälp under processen och kom ihåg att ensam är inte stark. Ta tillvara på den hjälp som erbjuds och be om hjälp när du känner att du behöver det (och det kommer du att göra).

Livsval kan vara tuffa att göra men vi behöver göra dem. Vi gör det när vi gifter oss, vi gör det när vi bildar familj och ibland behöver man göra ett val att ett uppbrott är den bästa lösningen. Det är inget misslyckande, och du är långt ifrån ensam om att komma fram till ett sådant beslut.

 

 

Källor: iForm, Anna Benich Karlstedt

 

Är du i en process med ältande där du vet men ändå inte vet vad som är det rätta? Oroar du dig för hur en framtid skulle se ut? Frågorna är många och du kan inte ha svar på alla. Däremot kan det vara bra att ha någon att prata med som ser saker ur ett objektivt perspektiv, eller att hjälpa dig att se hur din ekonomi kommer att bli vid en separation/skilsmässa. Det och mycket annat kan vi på Endbright hjälpa dig med – tveka inte att höra av dig.