Ge inte den möjligheten till någon annan

Ge inte andra möjligheten…

…att ha makten över dina känslor. Det finns bara en person som ska ha den makten och det är du.

Hur många av oss har inte ägnat alldeles för mycket tid på att oroa oss för andra, eller rättare sagt vad andra ska tycka och säga om oss? Det har vi nog alla gjort och det hänger ihop med ”brist” på självkänsla och erfarenheter.

Ju äldre vi blir, ju mer byggs vår erfarenhetsbank på, men inte alltid självkänslan. Det innebar att, även om vi kanske lagt den största känsligheten bakom oss, så påverkas vi ofta alldeles för mycket av vad andra tycker.

Vi tenderar att läsa in alldeles för mycket i vad någon säger till oss. Varför svarade hen på det sättet? Har jag gjort något fel? Plötsligt är vi fast i tankarna, analyserar vidare och kan inte sluta grotta ner oss i andras sägningar. Som om det inte räckte så blev också vårt humör sämre.

Oftast, i princip alltid, har vi lagt både onödig tid och energi på att analysera och älta (igen).

Alltför ofta låter vi  människor och omständigheter ha makten att påverka hur vi känner oss. Så varför hamnar vi där, att vi blir så påverkade och/eller upprörda över vad någon annan sagt eller gjort?

”I stort & smått”

Det finns ju situationer mer eller mindre varje dag där andra människor kan påverka vårt humör. Det kan vara på ICA, i trafiken – lite överallt helt enkelt. Vi blir irriterade men det går snabbt över. Det är helt normalt och så länge vi släpper det snabbt så är det heller inget problem. Men det finns också helt andra situationer, där vi kanske tar illa upp, blir ledsna eller upprörda som vi också kan släppa på samma sätt eftersom det ju faktiskt inte var så viktigt.

”Ifrågasatt”

Ibland kan man känna sig ifrågasatt, att någon inte förstår varför man gjort som man gjort. Att någon tycker att det man gjort fel. Eller så blir man ifrågasatt för något man gjort eller inte gjort och personen förstår inte varför.

Oftast uppstår det här med människor som inte står en särskilt nära och är något vi kanske inte har lika lätt att släppa.

”Slutsatser”

Det är ju ofta så lätt för andra att dra sina egna slutsatser. Att de tror att de både förstår och har rätt i just sin slutsats. Men riktigt så lätt (eller svårt) är det ju faktiskt inte.

        ”Vetskapen”

Om man bortser ifrån dem som står dig nära och som du berättat allt för, så har ju den som dragit slutsatsen gjort det utan att vetskap om vad det är som egentligen hänt. Hen har, förutom det hen faktiskt känner till, läst in saker mellan raderna och kommit fram till sin slutsats och sin sanning. Men det är ju inte sanningen, för den är det ju i det här sammanhanget bara du som känner till.

Det är i en sådan situation otroligt lätt att bli påverkad. Hur du blir påverkad hänger ihop med hur du blivit ifrågasatt och om vad – det skiljer sig givetvis också mellan olika personer. Vissa tenderar att bli ledsna medans andra kanske blir upprörda.

Ledsen, arg, eller allmänt upprörd – det spelar ingen roll för du har låtit någon annan påverka vad du känner och hur du mår.

”Förståelsen”

Om inte vetskapen finns så kan det ju inte heller finnas någon förståelse. Det man blivit ifrågasatt för är helt utan ett ”riktigt” sammanhang. Det finns ju ett sammanhang för den som blivit ifrågasatt och det finns ett antaget sammanhang hos den andre.

”Förklaringen”

Det första man troligtvis kommer att tänka på är att man vill rätta till, förklara att det inte alls är som hen tror. Ett exempel kan vara; Anledningen till att relationen sprack var x och inte alls y. Det var dessutom rätt komplicerat så man måste gå in lite på detaljer. Det finns givetvis situationer och händelser där man bör förklara, men det gäller absolut inte alla.

”Skyldigheten”

Tillhör du dem som känner att du alltid måste förklara. Men för vems skull är det? Är det för din egen för att du känner att just det här behöver en förklaring, eller gör du det för att du känner att det förväntas av dig? Att det är någon form av krav att den andra ska förstå?

Du har ingen som helst skyldighet att vare sig berätta, förklara eller att få någon att förstå. Du bestämmer själv vad och för vem du vill vara öppen och berätta om din situation, oavsett vad det gäller. Det bestämmer ingen annan åt dig och låt dem inte göra det heller.

Det kanske kan kännas ovant och kanske även lite obekvämt till en början om du tillhör dem som känner att du alltid vill förklara dig. Men kom ihåg att du inte har någon som helst skyldighet att förklara allt till alla. Det kommer att göra att du mår väsentligt bättre när du inte låter någon annan styra dina känslor och hur du mår.

 

I vissa perioder i livet är man kanske lite mer känsligt och då är det lätt att känna ett större behov av att förklara sig, även om de mest privata situationerna. Det kan t ex vara inför en separation. Då kan det vara väldigt skönt att få stöd och hjälp med hur du ska förhålla dig och sätta dina gränser – vi på Endbright kan hjälpa dig med det stödet.

 

 

 

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in