Fastna inte med blicken i backspegeln

Det finns en anledning…

…till att framrutan är större än backspegeln…

Det handlar inte om att vi inte ska se tillbaka för då hade det ju enkelt uttryckt inte funnits några backspeglar överhuvudtaget. Men precis som när vi kör bil ska vi använda backspegeln i den utsträckning den behövs och acceptera att det vi ser blir mindre och mindre synligt. Och mindre och mindre viktigt.

Släppa taget

Det kan tas för att vara ett klyschigt sätt att beskriva det här med att släppa taget, men om än så, så är det ju faktiskt en väldigt bra liknelse. Som hjälper till att visualisera hur vi ska tänka om saker och ting när vi behöver släppa taget.

På samma sätt som det är nödvändigt att titta i backspegeln: är det nödvändigt att hålla hastighetsbegränsningen. Ibland har vi kraften att ta itu med en hel del som tar oss en bra bit framåt men ibland måste vi tillåta oss att inte skynda framåt. Lika viktigt är att vi hinner ta hand om oss själva och hitta kraften som gör att vi kan fortsätta ta oss framåt.

Hastighetsbegränsningen

Det går helt enkelt inte att ta sig igenom ett uppbrott med ett konstant 110 km-i-timmen-tempo utan att titta i backspegeln. Det kommer att kosta efteråt.

Beroende på vad anledningen till uppbrottet är, så är vi olika benägna att titta i backspegeln. En del kanske krampaktigt fastnar med blicken och missar att se den nya destinationen. Andra kanske har så bråttom till den nya destinationen att de helt glömmer bort den där backspegeln.

Lagom snabbt

Inget av alternativen är bra. Det finns en anledning till att vi har ordet lagom i vårt språk och när det kommer till uppbrott är det kanske lite extra viktigt. Men vad är är lagom? Vad som är lagom för dig, kan bara du avgöra. Lagom mycket salt innebär definitivt inte samma mängd för alla. Men vare sig för mycket eller för lite salt är det ju egentligen ingen som vill ha. Kom ihåg att lagom för dig är förhoppningsvis också rätt för dig.

Om man är den som blivit lämnad är det lätt att hamna i en situation med blicken fäst i backspegeln. Kanske har man svårt att ens se att det finns någon destination där framme, iallafall ingen man vill till. Men ex:et står ju inte kvar på samma plats så oavsett man om  vill det eller inte så ökar avståndet, det tar bara lite längre tid och blir jobbigare eftersom man själv inte vet vart man är på väg.

Man kan kanske tro att det är så mycket lättare för dem som lämnat, men det är inte alls säkert att det är så. Många kanske fastnar i backspegeln på grund av dåligt samvete eller kanske till och med en viss oro för den andre. Destinationen är kanske tydligare men många gånger inte alls fullständigt tydlig och klar.

Destinationen

ett uppbrott är destinationen väldigt viktig. Vissa kanske vet precis vad de vill medan det är ofullständigt oklart för andra men då måste man försöka hitta del-destinationer. Man måste inte ha helt klart för sig vad slutdestination är, för den är ju inte någon slutdestination i dess rätta bemärkelse ändå. Men man måste veta lite vad man vill och vart man är på väg. Även om det för vissa är med stora kliv och för andra med mindre steg.

Det är viktigt att inte förväxla destination med att det är något slags slutmål, förknippat med svar på alla frågor. Då är det högst osannolikt att någon någonsin skulle komma någonstans. Destinationen är en riktning – hur vill jag att mitt liv ska se ut nu, efter mitt uppbrott om än inte för alltid?

Det är väl ingen som vare sig vill eller kan veta hur man vill att livet ska se ut för resten av livet och i en situation med ett uppbrott är det än svårare att svara på den frågan, till och med att tänka på den. Det kan kännas som att bestiga ett berg innan man påbörjat processen men du kommer dit, så småningom. För att kanske vara lite klyschig i jämförelsen igen så är det ingen bergsklättrare som tar sig upp ensam och utan hjälpmedel. I en separation är det precis likadant: man tar steg för steg med stöd av familj och vänner. Var inte rädd för att ta den hjälpen och be om den när du känner att du behöver den. Finns det ingen hjälp att hämta i din omgivning så ta hjälp utifrån.

Förberedelserna

Om man är den som lämnar så har man oftast ett ”försprång”, man har vridit och vänt, funderat och tänkt innan man tar beslutet och det där jobbiga samtalet. Men innan man tar samtalet så kan det vara väldigt klokt att ha vissa saker åtminstone lite klart för sig. Det gör en tryggare i processen och det blir också lättare om man har vissa svar vid det där samtalet. Dels är det viktigt att kunna ge en så bra förklaring som möjligt till varför man vill separera.

Tänk igenom hur du själv skulle ha velat bli behandlad om det var du som blev lämnad. Det är också klokt och viktigt att ha insikt i ekonomin, hur den kommer att se ut vid en separation. Inte för att ekonomin ska utgöra ett hinder för en separation men den kan ofta användas som argumentation för att man ska stanna kvar i relationen.

Den där planen kan låta som en To Do lista på jobbet och lite så är det. Det är mycket som ska göras, både stort och smått. Just när det gäller To Do listor så är ”devisen” att man ska ta det som är jobbigast först och för en separation gäller att man tar det viktigaste först. Det andra kommer att lösa sig allt eftersom.

Om man är den som blir lämnad finns risken att hamna i självömkan och visst måste man få tillåta sig att vara ledsen och bearbeta sorgen. Men det är viktigt att inte fastna där för det finns ingen förutom en själv som kan staka ut vägen framåt. I alla uppbrott finns det något som inte funkat. Man har kanske inte samma syn på det och heller inte tyckt att det var lika viktigt, men nu blir det viktigt att ta utgångspunkt i det man själv inte tyckte fungerade och låta det guida en vidare.

På väg

Alla kommer igenom separationen, det tar bara lite olika tid. Det kan kännas som att bestiga ett berg när man står där nere vid bergsfoten men det går. Tillåt dig själv att ta en titt i backspegeln men fastna inte med blicken.

Ta hjälp, be om hjälp och även om vissa dagar är tuffare än andra, så är du på väg…

 

Står du vid bergsfoten men inte riktigt vet hur allt ska gå till, kanske har du en oro för den ekonomiska situationen eller andra frågor av praktisk karaktär? Eller står du där och inte riktigt vet hur du ska få kraften att ta dig igenom processen? Det är mycket att tänka på inför en separation och det viktigaste är att man inte är ensam i tankarna. Ta all den hjälp du kan av vänner och familj. Men var inte rädd för att ta hjälp utifrån. Att gå igenom en separation är tufft och det är därför Endbright startade – för att finnas här med det stöd och den hjälp som är lagom för just dig. Tveka inte att höra av dig – du når oss lättast på hello@endbright.se så återkommer vi till dig inom 24h. 

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in