Den pyrande elden måste hejdas…

Mahatma Gandhi, den indiske ickevåldsledaren, såg ilska som en bra sak, som en drivkraft för förändring, men sade också att man måste ha kontroll över ilskan.

”Det kan rent av vara hälsosamt att bli arg.”

Det kan rent av vara hälsosamt att bli arg. Ilskan ökar blodflödet till den vänstra sidan av hjärnan där de positiva känslorna lagras. Ilska ger energi och drivkraft, motivation, syfte och kan bringa kristallgnistrande klarhet i svåra situationer. Kanske till och med ögonblick av extrem insikt om både vår omvärld och oss själva. Efter att blivit ’heligt förbannade’ kan man känna sig lättad och harmonisk. Använd på rätt sätt, kan ilska till och med vara konstruktivt. Motsatsen är kölhalning, att gå runt med något kokande inombords. Det tär.

Det är inte alls konstigt att man blir arg. Konflikter är normalt i alla relationer. Utan konflikt, inga framsteg, sägs det. De går inte att undvikas, man får lära sig att hantera dem. Men en konflikt, oavsett dess karaktär, måste ha ett slut.

”Förloppet kan liknas vid eld.”

Trots vissa positiva vinklar bland experter om nyttan med ilska, visar den övervägande forskningen att ilska inte alls är nyttigt utan måste hanteras innan den eskalerar utom kontroll. Förloppet kan liknas vid eld. En gnista kan initialt ge nytt ljus på en situation, en liten eld som brinner ger energi, men när eldslågorna slickar husets alla väggar och sätter fyr på taken är det destruktivt. Kvar blir bara aska.

I ett tillstånd av ilska blir vi mindre kapabla att ta effektiva beslut. Ilska äter energi, gör det svårare för oss att fokusera, leder till högt blodtryck, över tid till och med till inflammationer, hjärtsjukdomar, stroke och cancer. När man står där med ett kokande inre, dömer vi våra medmänniskor hårdare. Vi blir mindre empatiska. Hornen i pannan växer ut och vi blir moraliskt hycklande.

”…det är inte konstigt att bli arg.”

Och återigen, det är inte konstigt att bli arg. Vi reglerar oron över livets osäkerheter, icke tillfredsställande relationer och vår egen upplevda brist på kontroll i tillvaron genom att bli arga. Vår omvärld tycks allt skakigare (#Covid-19), attityden runt omkring oss blir mer aggressiv, vår egen ilska kryper närmare till hands. Instinktivt triggas reaktionerna ’fly eller fäkta’. Ilskan kan vara direkt (jag blir arg på en person som betett sig illa) eller indirekt (jag blev arg på min chef och tar ut det på sambon när jag kommer hem).

Begreppet ’anger management’ är väl etablerat sedan en tid och handlar om olika metoder för att hantera just ilska. Det absolut mest primära är att hindra eskalation. Den pyrande elden måste hejdas för att inte bli en helt okontrollerbar brand. Ett simpelt sätt att släppa på trycket är genom fysiska handlingar såsom att röra på kroppen (springa, träna; detta behov har kvicka entreprenörer tagit fasta vid och erbjuder i flera länder så kallade anger rooms, där man mot betalning får gå loss på allt från att krossa porslin till att boxas).

”För att hindra eskalation måste man vara medveten om ilskan.”

För att hindra eskalation måste man vara medveten om ilskan. Det är en skillnad mellan att vara arg, och att vara medveten om att man är arg. Vissa av oss är funtade så att man vill lösa problemet direkt, där och då. Enligt en internationell studie i tidningen Personal Relationships från 2003, tenderar män att i större utsträckning än kvinnor att undvika negativa känslor och konflikter, medan kvinnor vill prata igenom saker. Män vill bara gå vidare.

Etablerade metoder för att hantera ilska yrkar på att man ska vänta tills man lugnat ner sig, då man har större chans att fokusera på lösningen hellre än problemet. Kan man ta ett steg åt sidan från situationen och försöka se på den på ett sätt som skiljer sak och person så har man kommit extremt långt. Och, det hjälper att andas lugnt och medvetet! Hur vi andas påverkar aktiviteten i amygdala, den delen i hjärnan som processar oro och rädsla.

När vi bemöts negativt, är det normalt att man först söker skuld hos sig själv eller skyller på motparten. Här kommer nästa, troligen svårare steget att ta till – Lyssna på dig själv eller prata med dig själv om vad du känner. Det kan hjälpa för att komma fram till en mer lösningsorienterad position.

”När ilskan tar vid i hjärnan, minskar nämligen vår empatiska förmåga.”

När ilskan tar vid i hjärnan, minskar nämligen vår empatiska förmåga. Vänd då andra kinden till (ja, det är svårt (!), men avväpnande). Bemöt den som gjort dig arg med värdighet och vänlighet. Man får helt enkelt försöka lägga idén att man alltid har rätt åt sidan och fokusera på känslorna istället, sätta ord på vad man tror att både den andre och en själv känner. Sätt fingret på källan till ilskan, ställ dig själv frågan varför man egentligen är arg, istället för att reagera med en knäreflex.

”…en konflikt, oavsett dess karaktär, måste kunna få ett slut.”

Ingen är en övermänniska, och man måste få försvara sig och stå upp för sig själv. Dock menar bland andra professor Hal Shorley vid Widerer University of Chester, att när man är i mitt i stormens öga, för sitt eget bästa faktiskt måste låta bli att gå i automatisk försvarsställning. I linje med hanteringen att ta ett steg åt sidan, för att komma tillbaka när man lugnat ner sig, så får man också acceptera att det tar tid. Försök att komma bort från ett fixerat skuldbeläggande i endera riktningen, för att skapa bättre förutsättningar att hantera ilskan och dess orsaker. Notera att jag inte skriver lösa, för vissa saker kan man inte lösa. Orsakerna till ilska kan ofta vara mångbottnade och ha sitt ursprung i barndomen, där man slutligen fått sin grundläggande prägling, med kopplingar till osäkerhet och självkänsla. Istället gäller det att hantera. För att skydda sitt eget välbefinnande och mentala hälsa. Och kom ihåg, en konflikt, oavsett dess karaktär, måste kunna få ett slut.

 

Källor:

Bernstein, Elisabeth (30.06.2020) Anger management for an angry time The Wallstreet Journal tillgänglig på https://www.wsj.com/articles/anger-management-for-an-angry-time-11593537602?mod=e2fb

Gandhi, Arun (2017) The gift of anger Simon & Schuster

Zachariasson, Helena (03.06.2010) Bli arg – det är bra för dig Aftonbladet, tillgänglig på https://www.aftonbladet.se/halsa/a/On6lab/bli-arg–det-ar-bra-for-dig

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in