Den ökande psykiska ohälsan

Vi läser…

nästan dagligen alarmerande rapporter om hur den psykiska ohälsan ökar bland barn och ungdomar. Hur har den utvecklats och i vilka åldersgrupper växer den mest? Här kommer några observationer kring barn- och ungdomshälsa.

Mellan åren 2006-2015 har den psykiska ohälsan ökat med 70% i åldersgruppen 18-24 år och med (hisnande) 100% i åldersgruppen 10-17 år. Ökningen är störst bland unga tjejer.

Det innebär att 190 000 barn/ unga i Sverige lider av psykisk ohälsa

Men vad beror det på och har skilsmässor /separationer någon del i den kraftigt ökande psykiska ohälsa vi ser?

I den undersökning Folkhälsoinstitutet gjort ser de följande tre orsaker som de främsta till ökningen:

  • En sämre fungerande skola
  • En mer orolig arbetsmarknad  
  • Ökade inkomstskillnader i samhället

Relationer inom familjen

Undersökningen visar att relationerna inom familjen är oförändrade eller bättre. Föräldrars uppfostran är mindre auktoritär idag än på 1980-talet vilket minskar risken för psykisk ohälsa. En majoritet av barn och ungdomar har en god relation till sin mamma, de uppger att kan prata med sin mamma om sina problem och att de kommer bra överens. De flesta anger också att de har en god relation med sin pappa men andelen är något lägre bland unga flickor. Psykisk ohälsa är vanligare bland dem som uppger att de har svårt att prata med sina föräldrar.

Det går inte att av de vetenskapliga studier som gjorts dra några slutsatser att separationer skulle vara en påverkande orsak till den ökande psykiska ohälsan.

Andelen barn som växer upp med båda sina föräldrar har minskat sedan mitten 1900-talet och förändringen började för barn födda omkring 1955. Minskningen har skett gradvis men en högre ökningstakt från 1990 och framåt.

  • 80-talet andelen barn som växer upp med separerade föräldrar 15%
  • År 2000 andelen barn som växer upp med separerade föräldrar 20%
  • År 2011 andelen barn som växer upp med separerade föräldrar 30%

1992 var det färre än 5% av barnen som bodde växelvis hos separerade föräldrar en siffra som 2015 stigit till 35%.

En sämre fungerande skola

Sedan 1990-talet har det skett stora förändringar inom skolan så som till exempel:

  • Införande av friskolor och skolpeng
  • Förändringar i läroplanen
  • Generellt en sjunkande skolprestation bland elever
  • Skillnaderna mellan elevernas prestationer har ökat
  • På många ställen råder lärarbrist varför vikarier och ej utbildade lärare blivit allt vanligare
  • Skolstressen bland främst ungdomar har ökat
  • Andelen som fullföljer sin gymnasie-utbildning har minskat från 1990 till 2016

Det talas ofta om bristerna i skolans funktion

Genom att stärka barn och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för för en god hälsa.

De svenska elevernas resultat i internationella undersökningar såsom Pisa och TIMSS försämrades mellan åren 1995-2012 men har sedan 2015 förbättrats något.

Utbredd skolstress

Det finns ett samband mellan att känna sig stressad av skolarbetet och psykosomatiska symptom. Andelen i åldersgruppen 13-15 år som uppger sig vara ganska eller mycket stressade har varierat över tid men enligt den senaste mätningen uppger 49% unga tjejer respektive 29% unga pojkar känna skolstress.

En mer orolig arbetsmarknad

Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt större krav på både utbildning och kompetens. Många unga känner sig oroliga både för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden.

Ökade inkomstskillnader i samhället

Den ekonomiska utvecklingen har gjort att andelen av befolkningen med så kallad ”låg ekonomisk” standard har ökat över tid. Låg ekonomisk standard har de vars årsinkomst är lägre än 60% av medianinkomsten i befolkningen.

Sedan början av 1990-talet har andelen med ”låg ekonomisk” standard ökat från 7,3% (1991) till 14,8% (2015). Trots detta är siffran i undersökningen tvärtom, där säger 4% att de inte har det bra ställt jämfört med 14% (1991).

Psykisk ohälsa  är vanligare bland dem som uppger att de inte har det bra ställt jämfört med dem som uppger att de har det bra ställt.

Digitala/ Sociala medier

Det är nog få förändringar som fått så breda konsekvenser som när smartphones introducerades. TV-tittandet har totalt sett inte förändrats medan användning av datorer, surfplattor och smartphones används i mycket hög grad. Många unga lägger flera timmar på att använda dem dagligen. Än har ingen undersökning kunnat visa vilken påverkan digitala/sociala medier haft på den kraftigt ökade psykiska ohälsan, en första rapport kan väntas tidigast 2020.

Även om det ännu inte setts i några omfattande undersökningar finns det troligtvis en stor stress gällande klimat- och miljöfrågorna hos unga idag och hur dessa ska påverka deras framtid.

I skuggan av denna läsning vill vi rekommendera Wakemeup som är en liten ljusglimt i sammanhanget. Wake me Up är ett fantastiskt initiativ av Kim Karhu, en av Nordens absoluta ledare i att jobba med och föreläsa om positiv psykologi. Läs mer på Wakemeups hemsida.

Källor: Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen 

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in