Att ge och ta

För att få…

en relation att fungera får vi tidigt lära oss betydelsen av att kunna ge och ta.  Att kompromissa och att inte girigt kräva för mycket. Eller för all del utplåna sig och bara ge. Det är sen gammalt och gäller i alla relationer. Jag vill hävda att precis samma sak gäller under en separation. Ge och ta. Oavsett om det gäller pengar, tid med barnen, finservisen eller bilen.

Visst är det svårt att ge när man sitter med en havererad relation för att någon i relationen kanske tagit för mycket eller missade att ge tillbaka. Ett haveri som troligtvis beror på en obalans i kärleksrelationen.

”Skapa ny typ av relation”

Vi ska dock akta oss noga för att genom separationen försöka jämna ut eventuell obalans som varit i relationen. Inte hämnas eller försöka lära vår partner en läxa genom att bli girig eller roffa åt sig. Det är ett säkert sätt att skapa ännu mer konflikter och äventyra föräldrarelationen framåt. Det äventyrar också barnens välmående och möjligheter att klara separationen så bra som möjligt. Försök istället hitta lösningar kring hur ni fördelar allting mellan er.

Vädja till din partner att ni ska försöka skapa en ny typ av relation där ni istället för att leva i en kärleksrelation ska skapa en långvarig föräldrarelation. Lagen sätter de yttre ramarna om ni inte kan komma överens. Det bästa är dock om ni själva kan kosta på er att vara generösa mot varandra under separationen och fördela allt ni skapat tillsammans så rättvist som möjligt. Inte minst för barnens skull som ju ska må bra och kunna vistas hos båda sina föräldrar utan att era nya respektive hem och världar blir allt för olika.

”Konsten att jämna ut…”

Ett vanligt scenario är att mannen tjänar mer än kvinnan och därför kan erbjuda barnen en betydligt högre levnadsstandard än kvinnan. På samma sätt är det fortfarande vanligare att mamman varit hemma längre med barnen och därför blivit mer engagerad och en huvudperson i barnens liv. Oavsett vem av oss det är i relationen som har eller tjänar mer, eller som spenderat mest tid med barnen, tror jag barnen mår bäst av att det inte blir allt för stor skillnad och orättvisa efter separationen. Det är då inte bara den materiella standarden jag tänker på utan också tid och engagemang i barnens liv, skola och fritidsliv. Ge och ta.

”Värdighet genomgående”

När jag och min sons pappa skulle separera bestämde vi oss för att göra det värdigt och med omsorg om vår son. Visst fanken fanns det besvikelser, obalans och ilska mellan oss och det var långt ifrån självklart och enkelt att vi skulle kunna vara generösa mot varandra. Vi bestämde oss dock båda för att separera som vänner och att fortsätta vara samarbetande föräldrar till vår ljuvliga unge.

Genom mitt jobb hade vi båda sett skräckexempel på separationer och hur illa det drabbade barnen. Vi diskuterade därför fram några principer som vi kunde luta oss mot och bokade en kväll då vi skulle gå igenom alla de frågor som behövde lösas. Kvällen till ära korkade vi upp en flaska bubbel som vi fått i gemensam present och började sedan dela upp våra saker. I ett fläckigt kollegieblock listade vi vad vi hade och vem som skulle få vad. Vi gick igenom rum för rum. Metodiskt och målorienterat. Vi skulle ge och ta.

  1. Vi behöll båda våra personliga saker så som kläder, skor, smycken etc.
  2. Allt vi fått i gemensam gåva skulle tillfalla den av oss som hade närmast anknytning till givaren. Ex 1: Våra balkongmöbler hade vi fått av hans föräldrar och därför hade han första tjing på dessa. Ex 2: Våra köksstolar hade vi fått i inflyttningspresent av min mamma så dem tog jag med mig.
  3. Sådant vi haft med oss in i vårt gemensamma hem skulle vi också få behålla och ta med från det gemensamma hemmet.
  4. Allt vi köpt tillsammans fördelade vi utifrån vilken av sakerna vi hade som personliga favoriter. Tack och lov hjälpte våra olikheter och olika smak faktiskt till att lösa detta smidigt
  5. Vi funderade också igenom hur våra nya respektive lägenheter var planerade och vilka saker som därför kunde passa bättre i någon av de nya bostäderna. T ex hade vi TV- och förvaringsmöbler som inte alls hade fått plats i min nya lägenhet men som vi förstod skulle passa perfekt i hans nya lägenhet.
  6. Slutligen gick vi igenom och säkerställde att vi hade fått möbler och saker till ungefär lika värde. OBS! Inte till exakt samma värde. Ge och ta.

Eftersom vi inte var gifta behöll var och en av oss alla de saker och tillgångar som inte hörde ihop med vårt gemensamma hem. Båda behöll sina respektive besparingar, pensioner, cyklar etc. Detta gjorde det såklart enklare för oss då vi också sedan flera år tillbaka delade både ägande och lån i vår gemensamma bostadsrätt. 50/50. Min sons pappa hade kunnat argumentera att han under hela vår relation tjänat mer och därför borde fått behålla mer av alla de saker vi köpt tillsammans. Han valde att ge.

”Vårda vårdnadsfrågan”

När det gällde vårdnaden om sonen var det alltid självklart att den skulle vara fortsatt gemensam. Likaså att han skulle bo hos oss båda växelvis. Jag hade kunnat argumentera att hans pappa reste och jobbade mycket mer och att det därför hade varit bättre för vår 3-åring att vara mer hos mig. Särskilt som han spenderat betydligt mer tid med mig under sina första levnadsår. Jag valde att ge.

Vår son hade sin pappas efternamn trots att han enligt lag skulle fått mitt namn eftersom vi var ogifta. Jag bad därför om att sonen skulle mantalsskrivas hos mig trots att vi båda ju skulle bo kvar i samma område och att han därför lika gärna kunde skrivas hos sin pappa. Vi valde att ge och ta.

”Respekt som håller i sig. För alla inblandade”

Hade vi bråkat om sakerna, tiden med sonen eller var han skulle bo hade kanske utfallet blivit ett annat. Särskilt om vi skulle gjort en strikt fördelning och överenskommelse enligt lag. Jag är ännu idag så tacksam att vi båda kunde se bortom våra besvikelser på varandra och istället välja att bygga ett gemensamt mål kring att göra så bra som möjligt för vår son. Att vi kunde visa varandra respekt för att vi båda har en så stor betydelse i vår sons liv.

  • För att det vi haft, upplevt och skapat tillsammans inte blev betydelselöst eller värdelöst för att vår kärlek inte höll.
  • För att vi under många år både innan och efter vår separation försökte vara bästa vänner och stötta varandra i allt.
  • För att idag gemensamt kunna delta i utvecklingssamtal, föräldramöten, träningar och matcher. För att vi idag gemensamt fortfarande firar sonens födelsedagar tillsammans.
  • För att idag kunna ringa honom och be om råd när jag bråkat med vår numera tonårige son.
  • För att kunna dela stoltheten över vår son med honom som älskar min son lika mycket som jag.
  • För att kunna fördela läxhjälpen mellan oss utifrån våra olika styrkor i ämnen och perspektiv.
  • För att kunna dela kostnaderna med honom när tonåringen vill ha en mobil eller åka på träningsläger. Att kunna köpa den senaste (och såklart dyraste) fotbollshjälmen i gemensam julklapp till sonen.
  • För att han och min nuvarande man kan kramas, skämta och skratta när de ses. Att hans fru kan ringa mig för att söka juridiska råd åt sina klienter och att vi tillsammans kan glädjas åt hennes och min sons pappas underbara lilla dotter. Min sons lillasyster.
  • För att vi tillsammans har skapat en hel stam av kloka, omtänksamma och kärleksfulla vuxna kring alla barnen och bonusbarnen.

”Försök sätta saker i perspektiv”

Jämfört detta blir en möbel eller en dag mer eller mindre med barnen efter separationen ganska obetydlig. Vad jag önskar att alla som separerar fick uppleva glädjen av att fortsätta dela föräldrakärleken och därmed kunna glädjas åt allt som både varit och blivit. Det är inte enkelt. Det är inte självklart. Det kräver vilja från båda, att vi visar respekt för varandra och att båda kan sätta sina personliga behov och känslor åt sidan i beslut som får stor påverkan på barnen. Att välja att kunna ge och ta.

”Tacksamheten först och främst”

Tack min sons pappa för att du gjorde det möjligt och valde att fortsätta vara min föräldravän och bästa pappan till vår son.

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in