Livlina i krisen

Har du någon…

… riktig riktig vän, en som alltid finns i blåsten oavsett blåstens styrka? Två kvinnor som är just det för varandra är Sanna Lundell och Ann Söderlund.

”Ren slump”

Allting började av en ren slump, som så mycket annat som blir så där riktigt bra i livet. Sanna hade en ledig plats på sitt lilla kontor och Ann behövde en så där möttes de för första gången för sju år sedan.

”Turbulent tid”

Om man jobbar på ett sådan litet kontor där det kanske bara sitter ett par personer så är det naturligt man lär känna varandra ganska. Det behöver givetvis finnas en form av kemi och det gjorde det men det som verkligen förde dem samman var att de båda levde mitt uppe i en riktigt turbulent tid.

Det dröjde inte så länge innan de förstod att de båda levde under liknande omständigheter med varsin partner som hade problem. Något de är långt ifrån ensamma om men precis som så många andra hade de kämpat med att hålla upp en fasad. Det är inte lätt att släppa garden och börja prata om sin situation helt och utan att skönmåla. De lät allt komma upp till ytan och fick den så otroligt viktiga ventilen.

”Gemensam nämnare”

Partnern behöver inte ha precis samma problem men det finns en stark gemensam nämnare, att försöka hantera problemen med sin partner, ta om barnen och försöka hålla uppe fasaden. En extremt jobbig livssituation som ingen förtjänar att leva med.

Sanna levde med Mikael Persbrandt som hade en obehandlad bipolaritet och dess konsekvenser och Ann med en partner med drogproblem. Bara det är tufft nog, lägg då till att ta hand om ett par barn. Det krävs en hel del för att både stå ut och att klara det.

”Långt ifrån ensamma”

Sanna och Ann började titta närmare på hur många det var/ är som lever under likartade former och det visade sig att 10% lider av en beroende-sjukdom. En hög siffra, men det stannar ju inte med det. Det innebär att ungefär hälften av alla i Sverige påverkas. Det är familj, vänner och släkt omkring dem som påverkas. Vissa mer andra kanske mindre.

Eftersom det är så många som kämpar med att hålla upp en fasad, det finns en sorts skam över att både lida av en beroendesjukdom och att leva med någon som har det. När Sanna och Ann insett hur stort problemet faktiskt var/ är satte de sig ner och började skriva ett förslag på ett program till SVT.

Skriandet resulterade i programmet Djävulsdansen som sändes på SVT. Det var under skrivandet som de verkligen kom varandra riktigt nära, när allt kom upp och ventilerades.

”Krävs mod”

Att vara modig nog och helt ofiltrerat blotta sig själv inför omgivningen är inte alldeles självklart men när de hade gjort de kände de en stor lättnad. Det är kanske då det blir lättare att ta tag i livssituationen? Just i Sannas och Anns fall hade de kommit lite olika långt i sina processer. Sanna hade det senaste året gått på anhörigterapi men sedan genomgick de ungefär samma saker. Sanna separerade på prov medans Ann fullföljde sin separation.

”Vikten av jobbet”

För många som lever under röriga och jobbiga situationer som Sanna och Ann gjorde blir ofta jobbet extra viktigt. Det är där man i högre utsträckning kan känna någon form av struktur och i de flesta fall kontroll.

Men det kan givetvis även finnas jobbiga delar som att man alltid måste vara den som vabbar eftersom man inte vare sig vill eller vågar lämna över det ansvaret på sin partner. Det kan också vara jobbigt om man har en deadline som man känner att man inte kommer att klara eller att man ibland dräneras på energi när man håller fasaden uppe.

”Vikten av stödet”

Det är så mycket lättare att se ljuset i tunneln om man har den där livlinan för det är precis så man kan beskriva den viktiga vännen. Givetvis är det nog enklare om man som i Sanna och Anns fall förstod hur det var/är att leva med någon med en beroendesjukdom.

Men det viktigaste av allt är att få hjälp och stöd oavsett om man tror att beroendet kan botas eller kommer till insikten att den rätta och avgörande viljan inte finns hos partnern. Att som Sanna gå i anhörig-terapi är med all sannolikhet något som kan hjälpa att se mer klarsynt på situationen och få verktyg att hantera den.

”Medberonde”

På ett eller annat sätt är den som lever med någon som har en beroendesjukdom medberoende. Det kan ta sig många olika uttryck som t ex kämpa med att hålla uppe fasaden, leta efter tecken eller flaskor, dölja för barnen genom att hitta på olika lögner om varför mamma eller pappa är så konstig.

Att upprätthålla fasaden både mot barnen, den närmaste familjen och vänner samtidigt som hoppet finns där att det där löftet att partnern ska sluta är verkligen en påfrestande livssituation.

”Vägs ände”

Någon gång måste man komma till ett beslut. Vill din partner sluta, är hen beredd att genomgå den behandling som krävs? Om svaret på den frågan är nej eller att du inte längre kan lita på löftet finns säkert insikten att du måste avsluta relationen. är man då därtill  dränerad på kraft och energi är det lätt att tänka: ”jag tar tag i det imorgon”.

Om du har den där livlinan så kommer hen att vara så viktig men kanske behövs även andra typer av hjälp som terapi, hur ska allt praktiskt lösas och så vidare. Du kommer inte kunna ha alla svaren men kommer att få dem, step by step. Men släpp då fasaden åtminstone till någon du känner förtroende för och sätt igång processen oavsett för ”imorgon” kan lätt bli väldigt många ”imorgon”.

”Hur blev det?”

När Sannas sambo diagnostiserats med bipolär sjukdom och det kunde behandlas vände allt och idag lever de i en harmonisk relation ”på landet” utanför Stockholm. Ann däremot fullföljde separationen och träffade senare en ny man. Tillsammans har de två barn vilket gör Ann till en fembarnsmamma (!).

Tack vare att de vågade vara modiga när de träffades för sju år sedan är de i dag ”bästisar” och nu är det skratt som präglar deras relation. Det och nya gemensamma projekt som t ex nu senast kokboken Söndagsmiddag – Riddarna runt det operfekta bordet (the Book Affair).

Något de båda upplever har blivit otroligt viktigt för dem är traditioner, att hålla samman både familj och vänner. Att traditionerna blivit extra viktiga kommer ifrån att båda kommer ifrån tuffa förhållanden både som barn och som vuxna och visst borde vi värna våra traditioner och träffas oftare utan att det måste vara ”perfekt”

Lyssna gärna på Ann och Sannas podcast ”Inte din morsa”, där pratar de om allt ifrån stora livsval till vardagsliv. Du hittar podcasten på t ex Acast.

”På andra sidan”

På det ena eller andra sättet kommer förhoppningsvis de allra flesta ut på andra sidan. För vissa blir separationen den enda och rätta vägen för andra kan beroendesjukdomen botas. Det du alltid, hur svårt det än kan vara, måste göra är att sätta dig själv och barnen i första rummet. Du kan inte ta ansvar för någon som inte vill är beredd att bli behandlad men du har ett väldigt stort ansvar för dig själv och dina barn. Släpp fasaden och ta all hjälp du kan!

 

Källa: Tara, MåBra

Om det förekommer någon form av våld i relationen måste du göra allt för ett snabbt uppbrott. Det första slaget blir ytterst sällan det sista oavsett vad din partner än lovar. Hjälp kan du hitta bland annat här.

Lever du i en relation där en beroendesjukdom finns och kanske kommit till insikten att ett uppbrott är den enda vägen? Vi förstår att det många gånger är väldigt tufft och kanske svårare än ett uppbrott i en vanlig relation eftersom du kanske både är helt slut och dessutom medberoende på ett eller annat sätt. Vi på Endbright finns här och både kan och vill hjälpa dig, både med den psykiska processen och med att hitta lösningar på alla praktiska frågor. Tveka inte att höra av dig så att vi tillsammans kan hitta de bästa lösningarna för just dig.

!
Registrera dig GRATIS för att läsa mer!
Registrera dig snabbt och enkelt för att fortsätta läsa!
Redan registrerad? Logga in